Professor Markus Heilig och biträdande universitetslektor Leah Mayo, Linköpings universitet
Forskare vid Linköpings universitet startar en klinisk studie. De vill undersöka om ett läkemedel i kombination med internetbaserad kognitiv beteendeterapi, KBT, kan lindra post-traumatiskt stressyndrom, PTSD. Det är första gången detta läkemedel, och den biologiska mekanismen bakom, prövas mot PTSD. Det är också nytt att kombinera KBT med läkemedel som sannolikt förstärker effekter av den psykologiska behandlingen.
Post-traumatiskt stressyndrom är en ångestsjukdom som kan uppstå efter att man upplevt ett trauma, som en livshotande händelse. Den drabbade undviker ofta situationer och platser som väcker minnen av traumat, och personens liv blir mycket begränsat av sjukdomen.
Inte fått diagnos trots mardrömmar och ångest
– Många med PTSD har inte fått en diagnos. En del som varit med om svåra traumatiska händelser upplever sig översköljda av en intensiv ångest som triggas av minnen. De har mardrömmar och andra symtom, men sätter inte etiketten PTSD på det, säger Markus Heilig. Han är professor i psykiatri vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV) och föreståndare för Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN) vid Linköpings universitet (LiU).
För dem som blir diagnosticerade med PTSD är den bästa behandlingen en särskild kognitiv beteendeterapi, KBT. Den går ut på att man på ett kontrollerat sätt rekonstruerar minnena av traumat. Med stöd av en behandlare exponerar sig patienten på ett systematiskt sätt för minnena, vilket kan få rädslominnena att klinga av.
– Tyvärr är det svårt att få en fullständig utsläckning av rädslominnena. Även om behandlingen var framgångsrik, återkommer traumaminnena ofta med tiden, säger Markus Heilig.
I den kliniska studie som nu startar kommer forskarna att testa om effekten av KBT kan bli förstärkt med ett läkemedel som är under utveckling, JNJ-42165279. LiU-forskarna har tidigare visat i en experimentell studie på friska personer att läkemedlet har en lovande effekt på hjärnans förmåga till ny inlärning. På det sättet signalerar de skrämmande minnena inte längre fara. Läkemedlet höjer nivån av en av kroppens egna cannabis-liknande substanser i hjärnan. Dessa spelar en viktig roll i hur vi reagerar på stress och obehag.
– Vår förhoppning är att vi genom att kombinera KBT med läkemedel ska kunna förstärka utsläckningen av rädslominnen. Vi hoppas också på att läkemedlet ska skydda mot starka negativa känslor och att det ska hjälpa patienterna att stanna kvar i behandlingen, säger Markus Heilig.
Deltagarnas hjärnaktivitet mäts med magnetkamera
Unikt i studien är att forskarna kommer att undersöka deltagarnas hjärnaktivitet med funktionell magnetresonanstomografi, fMRI, eller magnetkamera som det också kallas. Leah Mayo, biträdande universitetslektor, leder den delen av studien. Hon är särskilt intresserad av om läkemedlet förstärker kommunikationen mellan två specifika områden i hjärnan. Är det i så fall möjligt att koppla ihop sådana mätbara förändringar med kliniska resultat av behandlingen?
I studien kommer 90 personer med PTSD få internetbaserad KBT som utvecklats av professor Gerhard Anderssons forskargrupp vid LiU. Den hör till de främsta i världen inom området.
Internetbaserad KBT ger flexibilitet för deltagarna
– Deltagaren kan nå den internetbaserade KBT-behandlingen när det passar honom eller henne bäst. Dessutom är det lätt att ta pauser, repetera och på så vis anpassa arbetet med behandlingen. Deltagaren får stöd från behandlaren via behandlingsplattformen i nära anslutning till uppgifterna. I vanlig KBT kan det behöva gå flera dagar till nästa träff med behandlaren. Så internet kan vara ett bra alternativ för den som vill jobba självständigt och behöver lite extra tid för att smälta innehållet i en KBT-behandling, säger professor Gerhard Andersson vid Institutionen för beteende och lärande, IBL, och Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV.
Hälften av deltagarna kommer dessutom att bli lottade till att få läkemedlet. Den andra hälften blir kontrollgruppen som får sockerpiller (placebo). Läkemedelsbehandlingen sker under tolv veckor och under de sista åtta av dessa veckor genomgår deltagarna internet-KBT.
Markus Heilig leder den kliniska studien som genomförs i samarbete med läkemedelsföretaget Janssen. Mer information hittar ni på studiens webbplats.
Foton: Pressbilder från Linköpings universitet
