SPES Uppsalas grundare, Elisabeth Lindström startade föreningen i Uppsala. Hon har egen erfarenhet av att vara anhörig. Hon menar att det idag är svårt att få stöd från samhället, så därför startade hon samtalsgrupper och telefonjour för anhöriga som har förlorat någon i suicid.
SPES, som betyder “hopp” på latin, är en ideell organisation för anhöriga/efterlevande till personer som har tagit sitt liv. Organisationen bildades i Stockholm 1987 och finns i Uppsala sedan 2014.
MHFA-utbildning
Samtliga som verkar inom SPES med telefonjour och samtalsgrupper har en utbildning i MHFA (Mental Health First Aid – Första Hjälpen till Psykisk Hälsa). För mer information om utbildningen se: http://www.mhfa.nu/.
Elisabeth berättar att de brukar hänvisa personer som funderar på självmord till MIND: https://mind.se/ och andra hjälplinjer, eftersom de på SPES inte är professionella utan bara är medmänniskor.
– Det som är vår styrka är ju att alla som arbetar inom SPES själva är drabbade och det vet jag att våra medlemmar/deltagare tycker är en trygghet, säger Elisabeth.
Föreningens verksamhet
De viktigaste verksamheterna hos SPES är telefonjouren och samtalsgrupperna. Telefonjouren har funnits i ganska många år och den är öppen varje kväll mellan 19.00-22.00. Det är frivilliga personer som bemannar jouren varje kväll.
– Att förlora någon är alltid traumatiskt, oavsett vem eller på vilket sätt. Men vid självmord tillkommer det så mycket annat. Det blir en mer komplicerad sorg när det handlar om självmord. Det blir förtvivlan, sorg, ilska, skam och skuld, säger Elisabeth.
Samtalsgrupperna är till för dem som har ett behov av att få prata och träffa andra drabbade. Personer som deltar i samtalsgrupperna behöver inte vara medlemmar i SPES.
SPES arbetar inte med barn då de anser att det inte har rätt kompetens för det. Istället hänvisar de barn och unga till “Zebra”-gruppen, som är ett samarbete mellan Svenska Kyrkan och Akademiska sjukhuset – mer information om gruppen finns på https://www.svenskakyrkan.se/uppsala/zebragrupp.
Utöver detta så har föreningen även “Läsa för livet”-grupper. Detta är ett projekt som finansieras av Kulturrådet och som studieförbundet Sensus är projektägare för. Projektet startade i februari 2017 och pågår 2019 ut. Projektets målsättning är att utveckla en metodik och ett material för biblioterapi som kan användas av många olika målgrupper. Biblioterapi innebär att människor enskilt eller i grupp använder sig av läsning och litteratur i terapeutiskt syfte. Mer information finns på https://www.sensus.se/dela/lasa-livet/.
Varifrån får SPES i Uppsala sitt ekonomiska stöd?
Allt deras arbete sker på ideell basis, men de har tillgång till en liten lokal hos studieförbundet Sensus där de bedriver sin verksamhet. Sitt första ekonomiska bidrag fick de 2017 då kommunerna blev ålagda att ha handlingsplaner för suicid. Föreningen har fått lite pengar från “Uppdrag Psykisk Hälsa”. Läs mer om Uppdrag Psykisk Hälsa
Hur förmedlar SPES hopp?
– I våra samtalsgrupper har vi både de som är “nydrabbade” och de som kommer tillbaka när det har gått flera år. Då är det väldigt viktigt för de som har drabbats nyligen att se att det går att leva vidare. Att det går att prata om suicid utan att bryta ihop. Att det går att komma tillbaka till ett jobb och att det finns ett liv som fortfarande pågår. Det finns ju ingen som kan förmedla detta bättre än de som själva har drabbats, säger Elisabeth.
Suicidpreventionsdagen
Denna dag, som inträffar den 10 september varje år, är instiftad av Världshälsoorganisationen (WHO). Det betyder att på den dagen uppmärksammas suicid över hela världen. Då tänder man ljus för att minnas dem som har tagit livet sig.
I Uppsala kommer dagen att uppmärksammas i Helga Trefaldighetskyrkan med musik och diktläsning. Därefter går man gemensamt till Stadsträdgården, Lycksalighetens ö, för att tända gravljus som var och en tar med sig själv. Den enda koppling till kyrkan är att SPES lånar en lokal och att en diakon hälsar deltagarna välkomna. I år är det femte gången som SPES arrangerar detta.
Syftet med denna dag är dels att uppmärksamma suicid, dels att tala om att något måste göras för att förebygga (preventivt) självmord.
Hur kan man förhindra att unga väljer att begå självmord?
Elisabeth anser att de unga behöver fångas upp tidigt. I skolan finns ämnet “Idrott och hälsa”, men då talas det mest om den fysiska hälsan och inte den mentala. Där skulle hon vilja att man börjar prata om det redan i skolorna.
– Att lära de unga att det är okej att vara ledsen och må litet dåligt samt att lära dem skillnaden mellan när man behöver söka professionell hjälp och när man inte behöver göra det är viktigt, säger Elisabeth.
Text: Petra Rohrer och Karin Olin Knutsson
Foto: Monica Atterberg