De som är utsedda till förvaltare och gode män får varje år besked om fortsatt uppdrag. Praxis för förvaltare är att dialogen främst sker mellan överförmyndarförvaltningarna och uppdragstagarna. Ingor Lind, Uppsala, anser att även de som berörs av besluten (huvudmännen) borde tillfrågas. 

Huvudmannen är en person som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning behöver få hjälp att sköta sin ekonomi och sina kontakter med myndigheter. Förvaltarskap är aktuellt när den berörde anses behöva omfattande hjälp med att sköta sin ekonomi och riskerar att fara illa eller utnyttjas ekonomiskt av andra. Huvudmannen saknar då rättshandlingsförmåga och kan inte själv teckna avtal med andra. Det finns olika nivåer på förvaltarens ansvarsområde. Till exempel kan huvudmannen ha rätt att bestämma över en mindre summa pengar samtidigt som förvaltaren sköter huvuddelen av ekonomin och är den som tecknar avtal och håller kontakter med myndigheter och sjukvården. Det är en tvångsåtgärd. Tingsrätterna runtom i landet tar beslut när förvaltare ska utses, ersättas eller om uppdraget upphör.

Porträtt av Ingor Lind

Ingor Lind ifrågasätter varför huvudmännen sällan eller aldrig tillfrågas när förvaltare utses eller får förnyat förtroende. Foto: Thomas Gustafsson

Om huvudmannen har en god man har huvudmannen rätt att teckna avtal. God man är helt frivilligt och påverkar inte huvudmannens rättshandlingsförmåga. Huvudmannen har svårt att själv klara av att sköta sin privatekonomi och får hjälp med den delen men behåller rätten att ta besluten. Gode mannen behöver alltid ha huvudmannens samtycke förutsatt att huvudmannen förstår vad saken innebär. Gode mannen har mer en roll som hjälpande assistent till huvudmannen jämfört med om huvudmannen har en förvaltare som hjälp. 

 

Kritik mot att förvaltare godkänner sig själva

Överförmyndarförvaltningarnas praxis för förvaltare innebär att den som är förvaltare själv bedömer om förvaltarskapet ska behållas eller ersättas med gode manskap. Förvaltaren fyller årligen i sina uppgifter på en blankett, som i regel godkänns av Överförmyndarförvaltningen. Det är denna ensidiga bedömning som Ingor Lind vänder sig mot.

– Jag tycker inte att det är seriöst att förvaltaren själv godkänner att förvaltarskap ska förlängas. En modell är att man kan höra med huvudmannen om den vill ha förvaltare eller god man, säger han.

Ingor Lind är medveten om att långt ifrån alla huvudmän klarar av att vara part i en så här viktig fråga. Men eftersom individer är olika borde det tas större hänsyn till det, menar han.

– Kommunikation mellan berörda parter gäller sedan gammalt för svensk förvaltning. Vi har det inskrivet i förvaltningslagen.

Årlig omprövning enligt lagen

Vox Vigor har frågat Överförmyndarförvaltningen i Västerås hur de ser på saken.

– Den årliga omprövningen av förvaltarskap i enlighet med Förmynderskapsförordningen görs främst via kontakt med förvaltaren. I de fall vi gör den bedömningen att huvudmannen bör kontaktas gör vi även det, uppger Maria Pomberg, direktör för Överförmyndarförvaltningen i Västerås.

Samma förvaltning inhämtar underlag för omprövning av förvaltarskap vid två tillfällen per år.

Förvaltarskapet kan omprövas

Överförmyndarförvaltningen i Uppsala resonerar på liknande sätt.

–  I år ska vi påbörja handläggningen av omprövningar av förvaltarskap i augusti. Vi börjar med att begära yttranden från förvaltaren genom att skicka ut en blankett med ett antal frågor. Om det av förvaltarens yttrande framgår att det kan finnas skäl för att ompröva förvaltarskapet så begär vi in ett nytt läkarintyg från huvudmannen, en ny utredning från socialtjänsten samt ett yttrande från huvudmannen om denne enligt läkarintyg förstår vad saken gäller, säger Susanna Sandström, handläggare vid Överförmyndarförvaltningen i Uppsala.

Detta är praxis för förvaltare, och så som det oftast går till men det finns undantag, berättar Susanna Sandström.

– Utöver detta så gör vi en fördjupad omprövning på ett antal utvalda förvaltarskap varje år. Då begär vi in läkarintyg, social utredning samt förvaltarens yttrande.

Även godmanskapet kan omprövas om Överförmyndarförvaltningen anser att det finns ett behov av det, tillägger Sandström.

Rättvisan i lagen kan diskuteras

Men hur vanligt är det egentligen att huvudmannen tillfrågas om förvaltarskapet?

– Det kan man inte utesluta att de gör i vissa fall. Men det är inte säkert att det är rättvist bara för att lagstiftningen följs. Lagstiftningen kan diskuteras, tillägger Ingor Lind.

Beslut tas i riksdagen än så länge

Lagstiftningen tar riksdagen beslut om. På EU-nivå blandar man sig i nuläget inte i socialpolitiska frågor på detaljnivå i någon större utsträckning. Den så kallade Sociala pelaren som diskuteras i EU-parlamentet är ännu rätt begränsad till välfärdsfrågor kopplade till arbetsmarknaden. Sverige bestämmer själv om sin socialpolitik förutsatt att den bedrivs i linje med de mänskliga rättigheterna som fastställts av FN.

Text: Thomas Gustafsson

Foto: Patrik Svedberg/Pressbild