Det har under senare år förekommit många skandaler där gode män misskött sig. I flera fall har de hjälpbehövande blivit bestulna i hemmet eller fått sina bankkonton länsade. Regeringen tillsatte därför en utredning som arbetat i nästan två år. Nu är den klar och föreslår en ny myndighet.
Myndigheten ska se till att de med behov av ekonomisk och rättslig assistans får bättre stöd. De ska bland annat få en starkare ställning gentemot sin ställföreträdaren, det vill säga gode mannen eller förvaltaren. Denne ska bli tvungen att be den han bistår, huvudmannen, om lov när det gäller viktiga frågor. Förslaget ligger helt i linje med Funktionsrättskonventionens allmänna princip om individuellt självbestämmande och frihet att göra egna val.
Huvudmannens pengar ska i skälig utsträckning användas till dennes välbefinnande
Det nuvarande regelverket innebär att huvudmannens pengar – i den mån ställföreträdaren har inflytande över dem – i skälig omfattning ska användas för huvudmannens uppehälle, utbildning och nytta i övrigt. Det har visat sig att ställföreträdaren ibland strävar efter att huvudmannen ska spara så mycket pengar som möjligt och inte vill använda huvudmannens medel till sådant som skulle främja dennes välbefinnande. Huvudmannens medel bör dock i rimlig utsträckning spenderas som han eller hon själv vill. Utredningen föreslår därför att även välbefinnande får en plats i katalogen över olika ändamål som huvudmannens medel i skälig utsträckning får användas till.
Mer insyn i hur den gode mannen sköter sig
Ett godmanskap ska upphöra om huvudmannen inte längre samtycker. Det är också angeläget att de huvudmän som vill och kan har möjlighet att engagera sig i hur den gode mannen sköter sitt uppdrag. Detta kräver att huvudmannen har insyn i verksamheten. Nuvarande regler, bland annat om ställföreträdares skyldighet att höra huvudmannen i viktiga frågor och gode mäns skyldighet att inhämta samtycke, innebär en viss skyldighet att ge huvudmannen insyn. För många ställföreträdare är det också självklart att föra en dialog med huvudmannen och lämna information. Det har dock visat sig vara relativt vanligt att huvudmän endast har liten eller ingen insyn i ställföreträdarens verksamhet.
Ökat skydd för känsliga uppgifter om huvudmannen
Dagens regelverk innebär att huvudmannens make eller sambo och närmaste släktingar har rätt till full insyn i handlingar som gäller ställföreträdarskapet och som finns hos överförmyndaren. Regler om sekretess gäller inte denna krets av nära anhöriga. I överförmyndarens akt kan det finnas integritetskänsliga uppgifter, t.ex. läkarintyg och socialutredningar. Insynen är många gånger viktig. Den gör det bland annat möjligt för anhöriga att följa upp hur ställföreträdare sköter sina uppdrag.
Det har dock visat sig att uppgifter som finns hos överförmyndaren kan behöva skyddas även i förhållande till de anhöriga. Skyddet för huvudmannens personliga integritet kan behöva bli starkare. Utredningen föreslår därför en ordning som innebär att huvudmannens make eller sambo och närmaste släktingar som utgångspunkt ska ha rätt att ta del av de handlingar som finns hos överförmyndaren. Men överförmyndaren ska kunna neka en anhörig att ta del av en handling, om det med hänsyn till den enskildes intressen finns särskilda skäl mot att handlingen lämnas ut.
Överförmyndaren ska ge information och stöd till huvudmän
I många kommuner finns en väl fungerande överförmyndarverksamhet med hög tillgänglighet och kompetens att möta huvudmän med olika typer av problematik. Men det finns också exempel på motsatsen. Många huvudmän får alltså inte den information och det stöd de behöver för att kunna ta till vara sina intressen. För att serviceskyldigheten ska få fullt genomslag föreslår utredningen att det kommer in en bestämmelse i förmynderskapsförordningen som påminner om den skyldigheten.
Huvudmannens möjligheter att få ersättning för ekonomisk skada
Det har hänt att den gode mannen eller förvaltaren begått brott mot sina huvudmän. Överförmyndaren har vid misstanke om brott idag ingen skyldighet att överlämna ärendet för rättslig prövning. Utredningen föreslår nu en lagstadgad skyldighet för överförmyndaren att anmäla det till allmän åklagare. Det gäller om en förmyndare, god man eller förvaltare blir misstänkt för att ha begått brott mot sin huvudman. Brotten ska ha samband med verksamheten och vara så allvarliga att fängelse kan bli påföljden.
Ett försäkringsskydd för ställföreträdare och huvudmän
Det förekommer, men tycks vara relativt ovanligt, att ställföreträdare medvetet eller av oaktsamhet orsakar ekonomisk skada för sina huvudmän. När det händer kan det i praktiken vara svårt för huvudmannen att få ersättning. Om ställföreträdaren har ett försäkringsskydd kan möjligheterna dock vara bättre. Även sett ur ställföreträdarens synvinkel kan det innebära en trygghet att vara försäkrad i uppdraget. Det finns därför goda skäl att göra det obligatoriskt för ställföreträdare att vara försäkrade när de utövar sina uppdrag.
Men för närvarande har försäkringsbranschen inget intresse av att erbjuda fler eller mer omfattande försäkringar, varken för ställföreträdare eller huvudmän. Riskerna anses vara för stora. Mot den bakgrunden saknas det förutsättningar för att nu lämna ett förslag om obligatorisk försäkring för ställföreträdare, anser utredarna. De tillägger dock att det finns skäl som talar för att det på sikt bör vara ett kommunalt ansvar. De bör tillhandahålla en försäkring som innebär en trygghet för både ställföreträdaren och huvudmannen.
Foto: Tumisu, Pixabay.
Läs hela utredningen SOU 2021:36
Gode män och förvaltare
– en översyn.
Vox Vigor har tidigare skrivit om Gode män och förvaltare. Här två artiklar:
Han ifrågasätter praxis för förvaltare
och Valmyndigheten om röstkorten: Vi följer reglerna
