Försäkringskassan ska behandla alla sjukskrivna likvärdigt

Del 2 i Vox Vigors granskning av regelverket för sjukskrivna på heltid som arbetar ideellt.

Försäkringskassan ska följa lagen och behandla alla likvärdigt. Vox Vigor frågade Martin Jonasson, Områdeschef Utveckling och stöd, Försäkringskassan, om vad som gäller för sjukskrivna på heltid som vill göra ideella arbetsuppgifter.

5 FRÅGOR TILL FÖRSÄKRINGSKASSAN OM SJUKFÖRSÄKRINGEN

1. Vem som omfattas av sjukförsäkring regleras av lagen (socialförsäkringsbalken). Ingår det i lagen att myndigheten har rätt att dra in sjukersättning och aktivitetsersättning även för mindre arbetsinsatser på fritiden som omfattar max fem timmar i veckan?

Svar:

– Enligt regler i socialförsäkringsbalken (SFB) ska Försäkringskassan ompröva rätten till ersättning om arbetsförmågan förbättrats. Om man uppvisat arbetsförmåga anses arbetsförmågan ha förbättrats. Dessutom finns en regel som säger att om man arbetar har man inte rätt att få sjukersättning eller aktivitetsersättning utbetalt för samma tid och i samma omfattning som man arbetar. En omprövning av rätten till ersättning kan resultera i att ersättningen minskas eller dras in.   

– Även arbete i mindre omfattning ska anmälas till Försäkringskassan. Den som har sjukersättning är nämligen skyldig att anmäla till Försäkringskassan ändrade förhållanden som påverkar rätten till ersättningen, t ex arbete. Anmälan ska göras innan arbetet börjar eller utökas. Reglerna finns i 110 kap. 46, 47, 50 och 51 §§ Socialförsäkringsbalken (SFB). Om man inte uppfyller sin anmälningsskyldighet så kan Försäkringskassan som sanktion dra in eller minska personens sjukersättning. Det regleras i 110 kap. 52 § SFB.

– Det kan också handla om att Försäkringskassans utredning visat att arbetsinsatsen inte faller inom den så kallade åttondelen [max fem timmar i veckan].

Det kan också handla om att personen utför flera olika sysslor som är att jämställa med arbete och att den sammantagna bedömningen visar att arbetsinsatsen överstiger det som är möjligt. Det vill säga att det inte handlar om försummat anmälningsskyldighet utan att Försäkringskassan har gjort en annan bedömning av arbetsinsatsen. Då har prövningen gjorts med stöd av det lagutrymmet som vi redovisade för i svaret du fick tidigare.

2. Vilken lagparagraf eller annan rättslig grund åberopar ni i så fall när ni drar in sjukersättningen för en person som har nedsatt arbetsförmåga?

Svar:

– Att Försäkringskassan ska ompröva rätten till sjukersättning regleras i 36 kap. 19 § SFB för sjukersättning och i 36 kap. 22 § SFB för aktivitetsersättning.

3. Hur avgör ni som myndighet att det är dags att dra in sjukersättningen för en person som utför ideellt arbete max fem timmar i veckan? Kan det till exempel vara så att den arbetsuppgift som personen utför ligger för nära dennes tidigare arbete?

Svar:

– En omprövning av rätten till sjukersättning börjar med något slags impuls, till exempel information om ändrade förhållanden. När rätten till ersättning omprövas görs alltid en utredning för att alla förhållanden som är av betydelse vid bedömning av personens arbetsförmåga klarläggs. Sedan gör man en helhetsbedömning där man väger in alla uppgifter.

– När det gäller värdering av arbetsinsatsen resonerar vi så här: bisysslor och uppdrag, oavlönade som avlönade, jämställs med förvärvsarbete och kan påverka rätten till sjukersättning. Det är inte anställningsförhållandets karaktär som avgör om rätten till sjukersättning påverkas utan hur omfattande insats som sysslan kräver. Om det är svårt att avgöra insatsens omfattning kan man ta ledning av hur stor inkomst sysslan ger.

– Omfattningen av sysslan, och vilken grad av sjukersättning personen har, är det som avgör på vilket sätt rätten till sjukersättning påverkas. Det är nämligen bara den som får hel sjukersättning som har ett visst utrymme att samtidigt med sjukersättningen ha bisysslor, uppdrag eller ägna sig åt annat som kan jämställas med förvärvsarbete.

– Det beror på att för att få hel sjukersättning måste inte arbetsförmågan vara helt nedsatt, det räcker att den är i det närmaste helt nedsatt. Med uttrycket i det närmaste helt nedsatt menas att arbetsförmågan är nedsatt med minst sju åttondelar av normal heltid. Normal heltid motsvarar 40 timmar i veckan.  Den som har hel sjukersättning kan alltså ägna sig åt sysslor som kan jämställas med arbete så länge omfattningen inte överstiger en åttondel av vad som betraktas som normal heltid. I snitt motsvarar det 5 timmar i veckan. Även sådana engagemang ska anmälas till Försäkringskassan. Det finns ingen motsvarighet till åttondelen för den som har sjukersättning i någon annan grad än hel. En arbetsinsats om fem timmar i veckan kan då påverka rätten till ersättning.  

– Ovanstående gäller för den som fått sin sjukersättning enligt de regler som gäller från 2008. För den som fått sin sjukersättning före 2008 gäller andra regler – om personen får inkomster av sitt arbete måste hen ansöka om något som kallas för steglös avräkning, och där finns ett fribelopp som gör att inkomster som understiger beloppet inte påverkar utbetalningen av sjukersättning.

4. Kan det vara så att det är vad som utförs ideellt inom de fem timmarna i veckan som har betydelse för den enskilde med sjukersättning? Exempelvis kan tungt fysiskt arbete fem timmar vara mer på gränsen än fem timmars stillsamt arbete. Förutsatt att ingen av arbetsuppgifterna är stressande eller ångestframkallande?

Svar:

– Det som har betydelse är om insatsen är att jämställas med arbete, se även svaret ovan.

5. Har fusket med ansökningar om sjukersättning minskat eller ökat de senaste åren? Eller ligger den på en stabil nivå? Med fusk menas i det här fallet alla som blir återbetalningsskyldiga för att de inte uppfyller kraven för att få sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Hänvisa gärna till en lagparagraf om kravet på återbetalning.

Svar:

– Här har vi tyvärr svårt att ge ett enkelt svar, den statistik vi redovisar i till exempel vår årsredovisning tas fram utifrån andra variabler än dem du efterfrågar. Dessutom har vi först senaste året börjat redovisa felaktiga utbetalningar inom en ersättning, som sjukersättning, i relation till de totala utbetalningarna av samma ersättning under ett år. Därför har vi inte uppgift om utvecklingen över en längre tidsperiod.

– Antalet personer som har sjukersättning minskar nämligen för varje år, och att följa till exempel antalet återkrav säger därför inget om de ökar eller minskar i förhållande till antalet personer som har sjukersättning. Våra erfarenheter pekar på att det handlar om en stabil nivå, under vissa år när vi arbetat mer intensivt med kontrollutredningar sker oftast en ökning medan under andra år sker snarare än minskning.

FK: Arbetstiden bör inte överstiga en åttondel av ett sådant heltidsarbete

Försäkringskassan ska behandla alla sjukskrivna likvärdigt. Vox Vigor ställde även en fråga om Försäkringskassan ser att fler som överklagar deras beslut får rätt vid en omprövning eller ny prövning i domstol. Svaret är att Försäkringskassan saknar statistik om det.

Här är källan från Försäkringskassan:

”Till socialförsäkringsbalken 33 kap. 9 § 1. Innehållet i bestämmelsen Hel sjukersättning eller aktivitetsersättning lämnas när den försäkrades arbetsförmåga är helt eller i det närmaste helt nedsatt. Allmänna råd: Vid bedömningen om den försäkrade trots viss begränsad arbetsförmåga är berättigad till hel förmån bör försäkringskassan beakta följande. För bedömning av arbetstiden bör utgångspunkten vara ett heltidsarbete i den sysselsättning, det uppdrag eller det förvärvsarbete den försäkrade kan utföra. Arbetstiden bör inte överstiga en åttondel av ett sådant heltidsarbete. Arbetsinkomst som inte överstiger en åttondel av den normala inkomsten på heltid i den sysselsättning, det uppdrag eller det förvärvsarbete den försäkrade kan utföra bör inte påverka rätten till hel förmån”.

Källa:

Försäkringskassan, FKAR 2010:20, beslutsdatum 2010-12-03 och Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning

Text: Thomas Gustafsson

Bildtext: Martin Jonasson, områdeschef Utveckling och stöd, Sjuk- och aktivitetsersättning och Avdelningen för funktionsnedsättning vid Försäkringskassan, svarar på frågor och förklarar.

Foto, överst: Försäkringskassan