”Jag gillar människor, är nyfiken på människor och människoöden”, säger Jonathan Dahl, som svar på varför han utbildade sig till peer supporter. Just nu är han länken mellan brukare och personal på Frimärket, ett stödboende i södra Stockholm.
En peer supporter är en medarbetare inom vården med egen brukarerfarenhet kan man säga. Inom psykiatrin betyder det alltså att den som utbildas till och arbetar som peer support har egen erfarenhet av psykisk ohälsa. För utomstående tänker jag att peer supporterns arbete, i övrigt, påminner ganska mycket om det arbete en kontaktperson utför.
Det är NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) som utbildar de peer supportrar som jobbar inom kommun och region i Sverige. Jonathan Dahl är 41 år och tillhörde första kullen som utbildades i Stockholm. Han är nu för tiden själv med och utbildar nya peer supportrar och har också arbetat i en liknande yrkesroll hos regionen. Det finns nu ungefär 80 peer supportrar i landet och Jonathan har personligen arbetat i yrket i cirka sju år.
”Jag har dessutom samlat på mig mycket kunskap om psykiatrin. Både genom utbildning och privat, i livet”, tillägger Jonathan.
Han har pluggat både psykologi, kriminologi och juridik tidigare. Sedan har NSPH haft en uppsjö av vidareutbildningar för peer supportrarna, förutom grundutbildning de genomgick innan de började jobba. Varje år ordnas internkurser om ämnen som bemötande av suicidpatienter och brukarinflytande.
Livsöden och hopp
Det kan verka vara ett tungt jobb att dagligen möta människor som mår dåligt när man själv bär på erfarenheter av psykisk ohälsa. Vad får till exempel Jonathan att stanna kvar i det här yrket:
”Jag möter dagligen fascinerande människor som varit med mycket. Jag kommer väldigt nära människoödena och kan som Peer supporter förhoppningsvis ge någon hopp. Och självkänsla och livskraft. Det händer att man lyckas inspirera någon, lyckas överföra att livet går att vända till det bättre”.
För ordinarie personal på Frimärket är ju peer supportrollen något nytt och annorlunda. Finns det några problem med denna både-och-roll; Att vara både före detta brukare och personal i en och samma person?
”Ett av problemen är att det finns en risk för att jag kommer för nära övrig personals roller och börjar bete mig som ett boendestöd. Eller att brukarna ser mig som en vanlig personal. Den situationen uppstår då och då.” Jonathan fortsätter:
”Å andra sidan kan det hända att jag kommer för nära brukarna. Så att personalen kanske missuppfattar det som att jag står helt på brukarnas sida. Att jag föredrar att umgås med brukare. Balansgången kan vara problematisk när man ska dela upp sin tid mellan brukare och personal. ”
Stigman att bryta
Peer supportern kan vara en förebild som inger brukaren hopp, visar på att jobbiga saker går att vända till erfarenheter. Rädslan för vad omgivningen tycker och tänker är något många brukare brottas med, menar Jonathan Dahl:
”Att visa att man kan vara öppen och inte behöver smussla med sin psykiska ohälsa, sina erfarenheter, är viktigt. För det är det många brukare gör ute bland folk. Det finns fortfarande stigman att bryta och många som mått psykiskt dåligt lever dubbelliv på grund av samhällets normer. Men psykisk ohälsa är ju något alla kan drabbas av”.
Jonathan tycker också att vården blir mer öppen för brukarnas möjligheter med en peer supporter anställd. Att det blir lättare för brukarna att kommunicera utan stigman. Något av det viktigaste är att arbeta återhämtningsinriktat; den psykiska ohälsan kan bli en något viktigt i slutändan.
”Så länge erfarenheterna inte dödar”, säger Jonathan.
Med mötet i fokus
Övrig personal är i allmänhet nyfiken på peer supportern, vill veta vilken form av psykisk ohälsa hen gått igenom:
”Någon gång kan man som peer supporter uppfattas mer som brukare än personal. Men personalen vill mest att vi ska integreras i arbetet och få saker gjorda”, berättar Jonathan.
I Stockholm jobbar peer supportrarna på kommunens arbetsplatser, till exempel på träfflokaler, sysselsättningar och stödboenden. I Göteborg finns peer Supportrarna däremot även hos regionen.
Stödboendet Frimärket ligger inhyst i ett vanligt bostadsområde, i ett vanligt trevåningshus, i en vanlig förort. Jonathan arbetar närmast boendestöden. Han har dagliga stödsamtal med brukarna, ibland åker de iväg till en träfflokal eller till ett apotek. ”Det viktigaste är att hitta aktiviteter som för samman peer supportern och brukarna, att det uppstår en kontaktyta”, säger Jonathan. Han håller även i studiecirklar och är aktiv i Frimärkets husmöten.
Med hopp om en ljus framtid
Jonathan hoppas att peer supportrarna blir fler i framtiden och så småningom finns på plats i hela kedjan av psykiatrisk vård och verksamheter. Att yrkesrollen blir känd på den breda fronten och inte längre behöver förklaras gång på gång. Att anställningarna blir fasta så att det skapas trygghet, hållbara anställningar och kontinuitet.
Jonathan hoppas även på mer belysning i massmedia så att arbetsgivarna vet vad en peer supporter är och att fler kommuner uppmärksammar peer supporterns roll och vågar dra igång utbildningar – inte bara i storstäderna.
”Jag hoppas att beslutsfattarna ute i landet läser det här och vågar satsa”, avslutar Jonathan Dahl.
Text: Maria Fornstedt
Foto: Privat
Peer support – organisation
- NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) Stockholms län har och har haft ansvar för utbildning, handledning och fortbildning av peer supportrar inom psykiatrin i Stockholms län.
- NSPH Stockholms län har även haft arbetsgivaransvaret för peer supportrarna och har nu fått förnyat förtroende för hela 2023 i avtalet med Socialförvaltningen.
- I avtalet står också att anställningarna kommer att övergå i stadens regi i höst.
- I dagsläget finns det cirka nio peer supportar i Stockholm och siffran närmar sig 100 i hela landet.
