M\u00e5nga har h\u00f6rt begreppen autism och ADHD. Pojkens erfarenheter dominerar i
forskningen, medan en tjej f\u00e5r ta rollen som skuggvarelse. Det saknas kunskap hur
det \u00e4r att leva med en diagnos som inte syns. Ett perspektiv, som pr\u00e4glas av
annorlundaskap och missf\u00f6rst\u00e5nd. Frustrationen av att inte bli sedd \u00e4r f\u00f6r\u00f6dande.
Sj\u00e4lvk\u00e4nslan drabbas. Livet st\u00e5r p\u00e5 paus.<\/p>\n\n\n\n
Det har gjorts mycket lite forskning p\u00e5 kvinnor med autism och ADHD genom \u00e5ren, men
desto mer p\u00e5 m\u00e4n. L\u00e4nge trodde man att endast pojkar och m\u00e4n kunde ha dessa diagnoser.
Det \u00e4r f\u00f6rst under de senaste \u00e5rtiondena forskningen har tagit fart f\u00f6r missf\u00f6rst\u00e5dda och
frustrerade kvinnor, som – m\u00e5nga – f\u00e5r sin diagnos sent i livet. Hur kan detta ha f\u00f6rbisetts
under s\u00e5 l\u00e5ng tid? K\u00e4nslan av att vara annorlunda, utan att f\u00f6rst\u00e5 skapar ett h\u00e5l i allt man
f\u00f6rv\u00e4ntade sig. <\/p>\n\n\n\n
Vi \u00e4r uppr\u00f6rda \u00f6ver att flickor och kvinnor har f\u00f6rbisetts i historien. Det ger
oss k\u00e4nslan av att vi blir behandlade som atomer – sm\u00e5, osynliga f\u00f6r \u00f6gat – men existerar.
Det forskningen inte alltid ser – \u00e4r best\u00e5ndsdelarna. En autistisk hj\u00e4rna ser detaljerna, vilket
g\u00f6r att det blir forskarna som f\u00e5r pussla ihop dessa till en helhet.<\/p>\n\n\n\n
\u201cDet \u00e4r en helt annan sak att som f\u00f6r\u00e4lder till en flicka s\u00f6ka hj\u00e4lp \u00e4n att komma med en pojke
och s\u00f6ka hj\u00e4lp. Tro mig.\u201d
– Svenny Kopp ( l\u00e4kare och forskare p\u00e5 Gillbergcentrum, G\u00f6teborgs universitet)<\/p>\n\n\n\n
Flickor och kvinnor som inte f\u00e5r sin diagnos i tid – trots livsl\u00e5ng problematik – vad h\u00e4nder med
dem? De f\u00e5r fel diagnoser, om de ens f\u00e5r n\u00e5gon. Trots att de skriker p\u00e5 hj\u00e4lp, s\u00e5 m\u00f6ts de av
ignorans. Vi har upplevt att man g\u00e5r i uppf\u00f6rsbacke. F\u00f6rdomar, samh\u00e4llsnormer, k\u00e4nsla av
utanf\u00f6rskap. Skola, myndigheter, habilitering och psykiatri kommunicerar inte. Jag,
personligen, k\u00e4nner att det \u00e4r m\u00e5nga som inte f\u00f6rst\u00e5r vad jag menar – trots att jag \u00e4r tydlig.
F\u00f6r de missf\u00f6rst\u00e5dda och ignorerade kvinnorna med NPF har det slutat i
utmattningssyndrom, depression eller i annan psykisk oh\u00e4lsa – i v\u00e4rsta fall sj\u00e4lvmordsf\u00f6rs\u00f6k
eller sj\u00e4lvmord. <\/p>\n\n\n\n
Ibland f\u00e5r vi k\u00e4nslan som att samh\u00e4llet vill att vi ska vara ufon i en
osammanh\u00e4ngande verklighet.. Som ett eko av alla minnen av att vi inte passar in i
samh\u00e4llet. Det \u00e4r ett faktum, inte en parentes. Ingen ska beh\u00f6va ha de k\u00e4nslorna, men de
finns d\u00e4r av en anledning. Ett tecken p\u00e5 att vi, som grupp, beh\u00f6ver f\u00e5 mer acceptans och
f\u00f6rst\u00e5else.<\/p>\n\n\n\n
Arbetsgivare – generellt sett – vill inte anst\u00e4lla oss n\u00e4r vi har autism eller ADHD p\u00e5 pappret.
Om vi f\u00e5r ett jobb, \u00e4r anpassningar ingen garanti. Alla som \u00e4r kvinnor eller identifierar sig
som kvinnor vet att kraven p\u00e5 oss \u00e4r enorma. Med NPF-diagnoser blir pressen – p\u00e5 m\u00e5nga
plan – h\u00f6gre. Det finns hinder f\u00f6r oss, som inte m\u00e5nga utan diagnos beh\u00f6ver m\u00f6ta. Vi lever
med perceptionsst\u00f6rningar, sociala sv\u00e5righeter, koncentrationssv\u00e5righeter, impulsivitet,
specialintressen – bland annat. Vi kan vara selektiva med maten, ha psykiatrisk
samsjuklighet eller leva med ensamhet. Om du dessutom f\u00e5r problem att ta dig ut p\u00e5
arbetsmarknaden sp\u00e4r det p\u00e5 k\u00e4nslan av att inte ha \u00e5stadkommit tillr\u00e4ckligt.<\/p>\n\n\n\n
Kvinnor med NPF trivs ofta inte med att leva sitt liv med samma s\u00e4tt som andra, vilket leder M\u00f6tesplatsen Dynamo \u00e4r lokaliserad p\u00e5 S\u00f6dermalm och drivs av den ideella f\u00f6reningen I februari i \u00e5r startade Demokratipiloterna projektet med medel fr\u00e5n Arvsfonden. Det \u00e4r ett Projektet vill d\u00e4rf\u00f6r belysa just kvinnornas och icke bin\u00e4ras perspektiv. I f\u00f6rsta hand FAKTARUTA: <\/strong> <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" M\u00e5nga har h\u00f6rt begreppen autism och ADHD. Pojkens erfarenheter dominerar i forskningen, medan en tjej f\u00e5r ta rollen som skuggvarelse. Det saknas kunskap hur det \u00e4r att leva med en […]<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":9462,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"acf":[],"yoast_head":"\n
till ett st\u00e4ndigt ifr\u00e5gas\u00e4ttande. En sak som \u00e4r gemensamt f\u00f6r denna grupp \u00e4r att vi har sv\u00e5rt
att f\u00e5 vardagen att g\u00e5 ihop. F\u00e5r vi inget st\u00f6d med detta, blir vardagen ett orosmoment. Tjejer
med NPF \u00e4r lika olika som \u00f6vriga, s\u00e5 alla beh\u00f6ver olika slags st\u00f6d. V\u00e5r b\u00e4gare med energi
tar slut snabbare och ofta orkar vi inte g\u00f6r allt vi har planerat. Ibland r\u00e4cker energin bara till
att jobba, men inte till att st\u00e4da och diska. Det kan ta l\u00e5ng tid att l\u00e4ra sig hur ens egen energi
fungerar. M\u00e5nga autistiska kvinnor anv\u00e4nder kamouflerande beteenden, f\u00f6r att d\u00f6lja sina
sv\u00e5righeter. Som kvinna \u00e4r det ett misslyckande, med NPF-diagnos \u00e4r det ett \u00f6ppet s\u00e5r<\/strong>.<\/p>\n\n\n\nLyssna p\u00e5 oss<\/h3>\n\n\n\n
Demokratipiloterna. H\u00e4r ber\u00e4ttas m\u00e5nga historier om ett samh\u00e4llssystem, som har tappat sin
funktion. Varken Arbetsf\u00f6rmedlingen, F\u00f6rs\u00e4kringskassan, skolan eller v\u00e5rden m\u00f6ter
m\u00e4nniskors behov. Vi vill ge bem\u00f6tande av kvinnor med NPF nya perspektiv. D\u00e4rf\u00f6r ans\u00f6kte
vi om medel till projektet \u201cLyssna P\u00e5 Oss\u201d. Det beh\u00f6vs en modifierad attityd, som ska bryta
f\u00f6rdomar. Att se autism och ADHD som ett annorlunda funktionss\u00e4tt, inte en sjukdom som
ska botas. Perspektivet att det \u00e4r verkliga diagnoser, som beh\u00f6ver anpassningar och fokus
p\u00e5 styrkor. M\u00e4n och kvinnor med dessa diagnoser har inte samma symtom, s\u00e5 det kan inte
vara samma krav vid st\u00e4llande av diagnos.<\/p>\n\n\n\n
rikst\u00e4ckande projekt. som kommer att p\u00e5g\u00e5 i 3 \u00e5r. Det \u00e4r tydligt att tjejer och icke bin\u00e4ra som
\u00e4r v\u00e5rds\u00f6kande i unga \u00e5r f\u00e5r ett helt annat bem\u00f6tande \u00e4n killar som s\u00f6ker – f\u00f6r samma
symtom. <\/p>\n\n\n\n
kommer vi n\u00e4tverka med de, inom denna grupp, som \u00e4r under 40 \u00e5r. Demokratipiloterna
samarbetar med bland annat Autism- och Aspergerf\u00f6rbundet, Sveriges Kommuner
och Regioner (SKR), Tjejzonen och Bisam. Vi vet att det h\u00e4r projektet beh\u00f6vs, d\u00e5
helhetssyftet \u00e4r att informera om hur vi, som kvinnor, med de ovann\u00e4mnda diagnoserna –
egentligen – vill bli bem\u00f6tta.<\/p>\n\n\n\n
autism & adhd<\/strong>
Autism \u00e4r n\u00e4r hj\u00e4rnan p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n hos de flesta m\u00e4nniskor. Det \u00e4r ett medf\u00f6tt
tillst\u00e5nd som medf\u00f6r sv\u00e5righeter med kommunikation, social interaktion, att reglera
perceptuella intryck och intensitet – det sistn\u00e4mnda med s\u00e5 kallade specialintressen.
ADHD \u00e4r ett liknande tillst\u00e5nd, som \u00e4ven det finns med vid f\u00f6dseln. Har man ADHD har man
sv\u00e5righeter med att beh\u00e5lla uppm\u00e4rksamheten p\u00e5 en uppgift, reglera hyperaktivitet eller
impulsivitet – ofta \u00e4r det en kombination av flera omr\u00e5den.
Neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningar (NPF) \u00e4r ett samlingsnamn f\u00f6r en ett antal diagnoser. Det \u00e4r vanligt
att ha flera diagnoser inom denna diagnosgrupp. Individer som har en NPF-diagnos lider
ofta av n\u00e5gon typ av psykisk oh\u00e4lsa under livet – det \u00e4r mer regel \u00e4n undantag. Trots
motg\u00e5ngarna \u00e4r m\u00e4nniskor med NPF ofta oerh\u00f6rt drivna, kreativa och envisa – n\u00e4r de
befinner sig i r\u00e4tt milj\u00f6.<\/p>\n\n\n\n
Text<\/strong>: Yolanda Christoffersson
Medarbetare i projektet ”Lyssna p\u00e5 oss”
Foto<\/strong>: Winta Tsegai
\u00d6vre raden (fr\u00e5n v\u00e4nster: Yolanda Christoffersson (projektmedarbetare), Maria Lohe (projektchef), Lise Arnstberg (projekthandledare). Nedre raden (fr\u00e5n v\u00e4nster): Carolina Alexandrou (projektmedarbetare), Charlie Hansson Sill\u00e9n (projektmedarbetare), Freyja Warden (projekthandledare)<\/p>\n\n\n\n