P\u00e5sk\u00e4gg, \u00e4gg som \u00e4ts p\u00e5 p\u00e5skaftonen eller p\u00e5skdagen \u00e4r den mest internationella av all kristen helgmat. Under den l\u00e5nga fastan f\u00f6re p\u00e5sk var \u00e4gg f\u00f6rbjudna. Samtidigt b\u00f6rjade \u00e4ggt\u00e4kt hos vilda f\u00e5glar och sedermera tamh\u00f6nsens v\u00e4rpning. Man m\u00e5ste allts\u00e5 lagra \u00e4ggen till efter fastan, varf\u00f6r p\u00e5skens \u00e4gg\u00e4tande blev en sj\u00e4lvklarhet. \u201dUppst\u00e5ndelsesymboliken\u201d i p\u00e5sk\u00e4ggen \u2013 s\u00e4rskilt framtr\u00e4dande i ortodoxa omr\u00e5den \u2013 \u00e4r sekund\u00e4r i f\u00f6rh\u00e5llande till den rikliga tillg\u00e5ngen p\u00e5 \u00e4gg vid p\u00e5sk. I norra Sverige var det ofta sv\u00e5rt att f\u00e5 \u00e4gg till p\u00e5sk. Fr\u00e5n bland annat J\u00e4mtland ber\u00e4ttas att \u201dpingst\u00e4gg\u201d var vanligare \u00e4n p\u00e5sk\u00e4gg.<\/p>\n\n\n\n
Redan p\u00e5 1700-talet omtalas i s\u00f6dra Sverige m\u00e5lade \u00e4gg, som skickades som g\u00e5vor eller utdelades till anst\u00e4llda. S\u00e4rskilt i Centraleuropa har p\u00e5sk\u00e4ggsm\u00e5landet<\/em> (p\u00e5 urbl\u00e5sta \u00e4gg) utvecklats till raffinerad konst i litet format. Rikedomen p\u00e5 \u00e4gg gjorde att man \u00e4ven kunde kosta p\u00e5 sig lekar med dem, varvid inte minst barnen \u00e4gnade sig \u00e5t \u00e4ggrullning<\/em> (ungef\u00e4r som ett kulspel). Dessa lekar var vanligast i sydsvenska kustst\u00e4der under inflytande fr\u00e5n Tyskland. \u00c4nnu i dag idkar vuxna \u00e4ggpickning<\/em> p\u00e5 p\u00e5skdagsmorgonen i Simrishamns hamn.<\/p>\n\n\n\n Konstgjorda p\u00e5sk\u00e4gg<\/em> b\u00f6rjade f\u00f6rekomma i slutet av 1700-talet, d\u00e5 man inom h\u00f6gre st\u00e5nd gav bort \u00e4gg av glas, porslin och\/eller \u00e4dla metaller som fadderg\u00e5vor eller v\u00e4nskapsbevis. S\u00e4rskilt ber\u00f6mda blev de \u201d\u00f6verrasknings\u00e4gg\u201d som guldsmeden Carl Faberg\u00e9 b\u00f6rjade tillverka f\u00f6r den ryska tsarfamiljens p\u00e5skfirande 1885. Enklare present\u00e4gg i papier-mach\u00e9 eller socker blev vanliga p\u00e5 1800-talet, bland annat i form av titt\u00e4gg<\/em> med \u201dlandskap\u201d inuti. Vanligast i v\u00e5r tid \u00e4r present\u00e4ggen av kartong, vilka \u00e4r prydda med p\u00e5skmotiv och fylls med p\u00e5skgodis och\/eller ibland en p\u00e5skg\u00e5va.<\/p>\n\n\n\n Foto<\/strong>: Anncapictures, Pixabay, (bilden beskuren)<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Vox Vigors redaktion f\u00f6ljer lagen om upphovsr\u00e4tt. NE:s material omfattas av denna. Dock har NE f\u00f6r texter fr\u00e5n uppslagsverket valt att inte strikt f\u00f6lja upphovsr\u00e4ttslagen. Det inneb\u00e4r att det \u00e4r fritt att citera dem i delar eller i sin helhet, p\u00e5 webbsidor eller i tryckt form, i icke-kommersiellt syfte. Detta under f\u00f6ruts\u00e4ttning att NE, och i f\u00f6rekommande fall skribenten, anges som k\u00e4lla, att citaten \u00e4r ordagranna och att ingen utomst\u00e5ende kan g\u00e5 in och \u00e4ndra i texten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" P\u00e5sk\u00e4gg, \u00e4gg som \u00e4ts p\u00e5 p\u00e5skaftonen eller p\u00e5skdagen \u00e4r den mest internationella av all kristen helgmat. Under den l\u00e5nga fastan f\u00f6re p\u00e5sk var \u00e4gg f\u00f6rbjudna. Samtidigt b\u00f6rjade \u00e4ggt\u00e4kt hos vilda f\u00e5glar […]<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":9387,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"acf":[],"yoast_head":"\n
Text:<\/strong> Nationalencyklopedin p\u00e5 n\u00e4tet<\/p>\n\n\n\n