Annika Andersson, Ella Kolkowska och Jenny Lagsten, alla forskare i informatik har f\u00e5tt fyra miljoner kronor av forskningsfinansi\u00e4ren Forte f\u00f6r att i tre \u00e5r utforma modellen. Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen som forskning inom detta omr\u00e5de tar steget fr\u00e5n att kartl\u00e4gga till konkret handling.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Digitaliseringen i kommunerna kommer att forts\u00e4tta. Men man m\u00e5ste vara medveten om konsekvenserna och vem som tar ansvar. V\u00e5rt m\u00e5l \u00e4r att ge st\u00f6d och m\u00f6jlighet att reflektera \u00f6ver processen, s\u00e4ger Ella Kolkowska.<\/p>\n\n\n\n
En enk\u00e4t av Riksrevisionen 2019 visade att hos 13 stora myndigheter fattade robotar de flesta beslut som ber\u00f6rde privatpersoner och f\u00f6retag. Av n\u00e4sta 148 miljoner beslut var 121 miljoner helt automatiserade och ytterligare 16 miljoner \u201dhalvautomatiska\u201d.<\/p>\n\n\n\n
Beslut om f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d ligger n\u00e4rmast till hands f\u00f6r att bli automatiserade inom socialtj\u00e4nsten eftersom processen \u00e4r formaliserad och likartad oavsett kommun. Men \u00e4ven orosanm\u00e4lningar kan vara automatiserade, som i Norrt\u00e4lje. D\u00e4r tar roboten emot anm\u00e4lan och kommer med f\u00f6rslag p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder. En m\u00e4nniska fattar beslutet.<\/p>\n\n\n\n
Forskarna ska i ett f\u00f6rsta steg unders\u00f6ka hur fyra kommuner inf\u00f6rt automatiska beslut f\u00f6r f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d. Utifr\u00e5n den kartl\u00e4ggningen ska de ta fram en modell f\u00f6r hur automatiseringen kan genomf\u00f6ras. Bland annat ska robotarnas beslut j\u00e4mf\u00f6ras med beslut fattade av m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n\n\n
Sedan ska tv\u00e5 kommuner efter varandra f\u00e5 testa modellen \u2013 f\u00f6r att ge utrymme till att f\u00f6rfina metoden utifr\u00e5n erfarenheten fr\u00e5n det f\u00f6rsta konkreta \u201dfallet\u201d.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Vi vill verkligen hj\u00e4lpa till, och hindra att m\u00e4nniskor som jobbar inom socialtj\u00e4nsten blir \u00f6verk\u00f6rda av tekniken n\u00e4r hanteringen blir automatiserad, s\u00e4ger Annika Andersson.<\/p>\n\n\n\n
Robotar har \u201dgoda sidor\u201d, eftersom de inte blir p\u00e5verkade av personkemi och inte bryr sig om hur en person ser ut eller \u00e4r kl\u00e4dd.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Men socionomer po\u00e4ngterar ocks\u00e5 att deras arbete mycket handlar om relationer. En robot kan ocks\u00e5 ha sv\u00e5rt att hantera komplexa fall. Vi vill bidra till att ge makt \u00e5t m\u00e4nniskorna i denna process, s\u00e4ger Ella Kolkowska.<\/p>\n\n\n\n
Det som \u00e4r klart \u00e4r att besluten m\u00e5ste f\u00f6lja lagen och vara r\u00e4ttss\u00e4kra.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Socialtj\u00e4nsten \u00e4r ocks\u00e5 styrd av att klienterna har r\u00e4tt till medbest\u00e4mmande, att de ska vara delaktiga i planeringen. Vi ska unders\u00f6ka vad som h\u00e4nder med den r\u00e4ttigheten n\u00e4r besluten fattas av robotar, s\u00e4ger Annika Andersson.<\/p>\n\n\n\n