Ing-Marie Wieselgren, psykiatriker och projektchef inom SKR:s projekt Uppdrag Psykisk H\u00e4lsa, var moderator och prisutdelare den 27 april. Psynkpriset fyller i \u00e5r 10 \u00e5r. Fr\u00e5n b\u00f6rjan riktade det sig helt till verksamheter kring barn och unga. Men styrgruppen inom SKR beslutade att priset fr\u00e5n och med i \u00e5r ska f\u00e5 omfatta hela omr\u00e5det psykisk h\u00e4lsa, \u00e4ven verksamhet som v\u00e4nde sig till vuxna. Det gjorde att gruppen ut\u00f6kade antalet nomineringar och fick in rekordm\u00e5nga i \u00e5r. Psynkpriset \u00e4r uppdelat i flera olika kategorier.<\/p>\n\n\n\n
![\"Portr\u00e4tt](\"https:\/\/voxvigor.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Portra\u0308tt-av-Ing-Marie-WieselgrenFoto-Thomas_Henriksson-683x1024.jpg\")
Foto: Thomas Henriksson
<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
Gnetpriset<\/h5>\n\n\n\n
F\u00f6rst ut var det som genom \u00e5ren setts som det riktiga hederspriset. Det kallas f\u00f6r gnetpriset. Gnet handlar om att vara uth\u00e5llig, att h\u00e5lla p\u00e5 v\u00e4ldigt l\u00e4nge med n\u00e5gonting, att inte ge sig. \u00c5rets pristagare var Lennart Levi, professor emeritus i psykosocial milj\u00f6medicin vid Karolinska institutet. Han har tidigare varit r\u00e5dgivare \u00e5t WHO, ILO, UNICEF och EU.<\/p>\n\n\n\n
Motiveringen till Gnetpriset<\/h5>\n\n\n\n
F\u00f6r att Lennart Levi entr\u00e4get och med stort och l\u00e5ngt engagemang \u00f6kat kunskapen i samh\u00e4llet om psykiska besv\u00e4r och tidiga insatser. Han har berikat s\u00e5v\u00e4l forskning och sjukv\u00e5rd som politik och den allm\u00e4nna kunskapsniv\u00e5n i samh\u00e4llet p\u00e5 ett f\u00f6red\u00f6mligt s\u00e4tt. Hans ov\u00e4rderliga kunskaper om stress och stresshantering \u00e4r fortfarande h\u00f6gst relevanta, inte minst nu i pandemitider.<\/span><\/p>\n\n\n\n – Det \u00e4r inte det f\u00f6rg\u00e5ngna utan framtiden som \u00e4r intressant, betonade Lennart Levi. Igen och igen f\u00e5r vi h\u00f6ra att det \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga som har psykiska problem. Vi m\u00e5ste g\u00f6ra det och det. S\u00e5 g\u00f6rs det, men det blir inte mycket b\u00e4ttre. Man borde t\u00e4nka i nya banor. Och en bana \u00e4r att s\u00e4ga: N\u00e4sta generations beslutsfattare \u00e4r dagens studenter. De borde f\u00e5 l\u00e4ra sig att t\u00e4nka kritiskt, etiskt och i system. Ett kritiskt t\u00e4nkande inneb\u00e4r att inte bara g\u00e5 p\u00e5 magk\u00e4nslan. Ett etiskt t\u00e4nkande betyder att inte enbart l\u00e5ta pl\u00e5nboken styra, att den blir tjockare. Systemt\u00e4nkande definierar Levi som att inte bara se till det egna \u201cstupr\u00f6ret\u201d. Jag \u00e4r l\u00e4kare. Det \u00e4r mitt bord. Det sociala, ekonomiska, boendet och arbetslivet \u00e4r inte mitt bord. Nonsens! Alltsammans h\u00f6r ihop. Det \u00e4r hela paketet man m\u00e5ste \u00e4gna sig \u00e5t.<\/p>\n\n\n\n – Det kallar vi ibland ocks\u00e5 tidiga insatser, ber\u00e4ttade Ing-Marie Wieselgren . I \u00e5r var priset inriktat p\u00e5 socioekonomi Det finns m\u00e5nga som har gjort ber\u00e4kningar av olika slag. Men Inna Feldman, docent i h\u00e4lsoekonomi vid Uppsala universitet, har verkligen genom \u00e5ren bidragit med ber\u00e4kningar och t\u00e4nkes\u00e4tt som har varit viktiga f\u00f6r att f\u00f6ra de h\u00e4r fr\u00e5gorna fram\u00e5t<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r sitt l\u00e5nga arbete att r\u00e4kna p\u00e5 ekonomisk l\u00f6nsamhet i f\u00f6rh\u00e5llande till f\u00f6rebyggande folkh\u00e4lsoarbete. Inna Feldman \u00e4r en f\u00f6reg\u00e5ngare inom omr\u00e5det och med konkreta ber\u00e4kningar p\u00e5 kommunniv\u00e5 p\u00e5visar hon nyttan i f\u00f6rebyggande och tidiga insatser som kan inneb\u00e4ra samh\u00e4llsbesparingar men framf\u00f6r allt g\u00f6ra skillnad i m\u00e4nniskors liv.<\/span><\/p>\n\n\n\n Inna Feldman f\u00f6rklarade att hennes forskning bestod av tv\u00e5 delar. En handlar om att skaffa evidens, bevis f\u00f6r att det \u00e4r kostnadseffektivt och l\u00f6nsamt att satsa p\u00e5 f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder. I dagsl\u00e4get har hon och hennes kollegor skrivit 30 olika artiklar. Den andra delen \u00e4r att ge beslutsfattare ett verktyg som kan hj\u00e4lpa dom att fatta v\u00e4l underbyggda beslut.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r den skillnad de g\u00f6r f\u00f6r individer som \u00e4r i behov av st\u00f6d i vardag och arbetsliv. Grillska huset \u00e4r ett av Stockholms Stadsmissions sociala f\u00f6retag som jobba med personer i arbetstr\u00e4ning. Trots pandemi har de h\u00e5llit \u00f6ppet f\u00f6r att kunna ta emot m\u00e5lgruppen f\u00f6r att de ska ha ett st\u00e4lle att g\u00e5 till, p\u00e5 ett covid-s\u00e4kert s\u00e4tt. Med hj\u00e4lp av personliga m\u00f6ten fysiskt och digitalt har de tagit ansvar f\u00f6r att st\u00f6dja m\u00e4nniskor till ett psykosocialt rikare liv.<\/span><\/p>\n\n\n\n Fidelia Hj\u00e4lte tog emot priset. Hon ber\u00e4ttade att dom i Grillska huset tr\u00e4ffade v\u00e4ldigt m\u00e5nga personer i utanf\u00f6rskap som lider av psykisk oh\u00e4lsa Detta pris gick till Samverkansgruppen B4 (Before) i Storumans kommun. Det \u00e4r samverkan mellan Storumans kommun, region V\u00e4sterbotten och polisen Storuman. M\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r att fr\u00e4mjaq den psykiska h\u00e4lsan och minska antalet sj\u00e4lvmord. P\u00e5 plats via videol\u00e4nk fanns ett stort samverkansg\u00e4ng fr\u00e5n olika delar av samh\u00e4llet. * Daniel Burman Folkh\u00e4lsosamordnare f\u00f6r Storumans kommun. * Patrik Persson, rektor i Storumans folkh\u00f6gskola. * Peter Persson, kommunchef i Storumans kommun. * Jimmie Lindberg, statschef i Storumans kommun. *Per-Daniel Liljegren, samordnare f\u00f6r Suicidprevention, Region V\u00e4sterbotten. * Anette Liljegren forskare och forskningssamordnare i Region V\u00e4sterbotten.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r sitt arbete att l\u00e5ngsiktigt och systematiskt st\u00e4rka och fr\u00e4mja den psykiska h\u00e4lsan bland befolkningen. Efter att Storuman haft ovanligt m\u00e5nga sj\u00e4lvmord bland unga personer bildade kommunen B4 (Before) tillsammans med regionen och polisen. Insatserna som genomf\u00f6rs vilar p\u00e5 de fyra b:n Bem\u00f6ta, Behandla, Bygga och Bem\u00e4stra och visar kraften i lokalt samarbete.<\/span><\/p>\n\n\n\n Ing-Marie Wieselgren hyllade kopplingen mellan forskningen och att kunna g\u00f6ra om den till praktiskt arbete och att g\u00f6ra det tillsammans. Gruppen kommer att vara en f\u00f6rebild till resten av Sverige.<\/p>\n\n\n\n Det sista priset gick till NSPH (Nationell Samverkan f\u00f6r Psykisk H\u00e4lsa) f\u00f6r peer support. NSPH best\u00e5r av 13 patient-, brukar- och anh\u00f6rigorganisationer inom omr\u00e5det psykisk oh\u00e4lsa. Priset \u00f6verl\u00e4mnades till Anki Sandberg, ordf\u00f6rande i NSPH. Sonny W\u00e5hlstedt deltog p\u00e5 distans. Anki har under m\u00e5nga \u00e5r slagits f\u00f6r peer support tillsammans med andra f\u00f6reningar inom NSPH.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r det arbete NSPH g\u00f6r kring peer support. Peer support leder till mer brukarinflytande och bidrar till en b\u00e4ttre v\u00e5rd och omsorg. Personer med egen erfarenhet av psykisk oh\u00e4lsa och\/eller funktionsneds\u00e4ttning f\u00e5r m\u00f6jlighet att g\u00f6ra skillnad f\u00f6r andra och bidrar till mindre stigma, f\u00e4rre f\u00f6rdomar och mindre okunskap p\u00e5 arbetsplatserna.<\/span><\/p>\n\n\n\n – Egenmakt \u00e4r en del i motiveringen och tanken i priset. Men det \u00e4r ocks\u00e5 det att det \u00f6kar v\u00e4rdet i samh\u00e4llet, sade Ing-Marie Wieselgren.<\/p>\n\n\n\n Anki Sandberg tackade f\u00f6r priset som hon s\u00e5g som ett erk\u00e4nnande till hela NSPH:s r\u00f6relse. Att de kan utveckla brukarstyrda metoder som hj\u00e4lper verksamheten s\u00e5 att hela v\u00e5rden tar ett kliv fram\u00e5t. Det \u00e4r precis det som peer support inneb\u00e4r, att man anv\u00e4nder den erfarenhetskunskap som dom h\u00e4r personerna besitter. Denna tas inte tillr\u00e4ckligt tillvara.<\/p>\n\n\n\n Foto \u00f6verst<\/strong>: Mark Mags fr\u00e5n Pixabay<\/p>\n\n\n\n Vox Vigor har tidigare skrivit om peer support i artiklarna Framtidskonferensen om peer support 28\/1 2019<\/a> ![\"Foto](\"https:\/\/voxvigor.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Foto-av_Lennart_Levi-Sveriges_Riksdag-768x1024.jpg\")
Pressbild, Sveriges riksdag<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
Man borde t\u00e4nka i nya banor<\/h5>\n\n\n\nPriset d\u00e4refter var det socioekonomiska priset. <\/h5>\n\n\n\n
Motiveringen till socioekonomiska priset.<\/h5>\n\n\n\n
Motiveringen till psynkpriset f\u00f6r Samh\u00e4llsansvar<\/h5>\n\n\n\n
– F\u00f6r oss \u00e4r det viktigt att tr\u00e4ffa dessa m\u00e4nniskor p\u00e5 deras villkor. Allting handlar om att man ska kunna f\u00e5 k\u00e4nna sig beh\u00f6vd. F\u00e5r man tillbaka sitt sj\u00e4lvf\u00f6rtroende och sin sj\u00e4lvk\u00e4nsla kan man ocks\u00e5 f\u00e5 egenmakt \u00f6ver sin situation. Det har vi jobbat mycket med. D\u00e4rf\u00f6r har vi valt att ha v\u00e5r verksamhet \u00f6ppen hela tiden. <\/p>\n\n\n\nPsynkpriset f\u00f6r Samverkan<\/h5>\n\n\n\n
Motiveringen till Psynkpriset f\u00f6r Samverkan<\/h5>\n\n\n\n
Psymkpriset f\u00f6r Egenmakt<\/h5>\n\n\n\n
![\"Ann-Kristin](\"https:\/\/voxvigor.se\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/Anki_Sandberg_sept2018-1-683x1024.jpg\")
Foto: Attention<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nMotiveringen till psynkpriset f\u00f6r egenmakt<\/h5>\n\n\n\n
och Framtidskonferensen: Peer support \u00e4r h\u00e4r f\u00f6r att stanna<\/a> och Peer support som en resurs<\/a> och Region Uppsala v\u00e4ljer att inte satsa p\u00e5 peer support<\/a> och Peer support – en professionell medm\u00e4nniska<\/a> och Peer support i Uppsala<\/a> och Peer supporters kan hantera fula sjukdomar, st\u00f6k och b\u00f6k<\/a><\/p>\n\n\n\n