Foto: Stefan Meller, Pixabay<\/p>\n\n\n\n
\u00c5r 1983 gjordes en studie \u00f6ver grundskoleelevers sj\u00e4lvbild. Drygt 3000 mellan- och h\u00f6gstadieelever skattade sig sj\u00e4lva enligt fem kategorier. Dessa gav sammantaget en uppfattning om hur eleven uppfattar sig sj\u00e4lv. Fr\u00e5gorna handlade om n\u00f6jdhet med sin fysik, om hur eleven m\u00e5dde psykiskt, hur duktig hen ans\u00e5g sig vara i skolan och hur v\u00e4lfungerande relationer eleven hade med sin familj respektive med sina kompisar och andra vuxna. \u00c5r 2013 fick barn och ungdomar i samma kommuner samma fr\u00e5gor. I den senare omg\u00e5ngen var \u00e4ven ungdomar p\u00e5 gymnasiet inkluderade.<\/p>\n\n\n\n
Det visade sig att mellanstadie-eleverna var mer n\u00f6jda med sig sj\u00e4lva \u00f6verlag i den senare m\u00e4tningen \u00e4n i den tidigare. Framf\u00f6r allt var det elevernas uppfattning om sin skolprestation, sin fysik och sitt psykiska m\u00e5ende som blivit avsev\u00e4rt b\u00e4ttre sedan 80-talet. Den st\u00f6rsta skillnaden fanns hos flickorna som hade g\u00e5tt om de j\u00e4mn\u00e5riga pojkarna n\u00e4r det g\u00e4llde s\u00e5v\u00e4l psykiskt v\u00e4lm\u00e5ende som n\u00f6jdhet med sin skolprestation.<\/p>\n\n\n\n
– Den avsev\u00e4rda f\u00f6rb\u00e4ttringen av mellanstadietjejernas sj\u00e4lvbild verkar vara ett svenskt fenomen. Man kan inte se samma utveckling i internationella unders\u00f6kningar, s\u00e4ger Eva Hoff, docent i psykologi.<\/p>\n\n\n\n
Exakt vad skillnaden beror p\u00e5 vet man inte, men ett antagande som forskarna g\u00f6r \u00e4r att j\u00e4mst\u00e4lldhetsreformer har gett utdelning. Sverige har det h\u00f6gsta j\u00e4mst\u00e4lldhetsindexet i EU med bland annat delad f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rs\u00e4kring, en utbyggd och genusmedveten barnomsorg och j\u00e4mst\u00e4lldhetsm\u00e5l i arbetslivet. Barnuppfostran har under de trettio \u00e5r som g\u00e5tt mellan de tv\u00e5 m\u00e4tningarna \u00e4ndrat sig fr\u00e5n att ha varit mer auktorit\u00e4r till att bli mer lyh\u00f6rd och ha mer fokus p\u00e5 medbest\u00e4mmande, vilket ocks\u00e5 kan ha inverkan p\u00e5 barns sj\u00e4lvbild.<\/p>\n\n\n\n
P\u00e5 h\u00f6gstadiet, i samband med att puberteten tr\u00e4der in, rasar emellertid flickornas sj\u00e4lvbild. Raset ligger i linje med internationella unders\u00f6kningar, och ocks\u00e5 med Lundaforskarnas unders\u00f6kning fr\u00e5n 80-talet. \u00c4ven den g\u00e5ngen kunde man se att elevernas sj\u00e4lvbild blivit s\u00e4mre i h\u00f6gstadiet. Men forskarna blev \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rv\u00e5nande \u00f6ver hur drastiskt flickornas sj\u00e4lvbild sj\u00f6nk \u00e5r 2013. Framf\u00f6r allt g\u00e4llde det fysiken och det psykiska v\u00e4lm\u00e5endet. Klyftan mellan flickornas och pojkarnas sj\u00e4lvbild hade dessutom \u00f6kat markant. <\/p>\n\n\n\n
– Idag blir ungdomar \u00f6versk\u00f6ljda av sv\u00e5ruppn\u00e5eliga sk\u00f6nhetsideal p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n p\u00e5 80-talet. Jag tror att det spelar roll, s\u00e4ger Eva Hoff. Kroppsfetter \u00e4r tabu och det p\u00e5verkar flickor som \u00e4r mitt uppe i den pubertala utvecklingen. Det \u00e4r tragiskt att tidens kroppsideal g\u00e5r emot flickors anatomi \u00e4nnu mer \u00e4n tidigare.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r det g\u00e4ller h\u00f6gstadie-elevernas sj\u00e4lvbild kring sina relationer ser utvecklingen b\u00e4ttre ut.<\/p>\n\n\n\n
– S\u00e5v\u00e4l familjerelationer som andra sociala relationer verkar h\u00e5lla sig p\u00e5 en stabil niv\u00e5 . I vissa fall har de blivit b\u00e4ttre, s\u00e4ger Eva Hoff.<\/p>\n\n\n\n
En sak som kan f\u00f6rv\u00e5na \u00e4r att flickorna har s\u00e4mre sj\u00e4lvbild \u00e4n pojkarna n\u00e4r det g\u00e4ller skolprestation. Detta trots att tjejer i allm\u00e4nhet har b\u00e4ttre betyg. Klyftan mellan k\u00f6nen f\u00f6rdjupas under gymnasiet, men bara f\u00f6r att lagom till slutbetyget i trean j\u00e4mnas ut.<\/p>\n\n\n\n
– Det finns internationella studier som pekar p\u00e5 att unga m\u00e4n i b\u00f6rjan av 20-\u00e5rs\u00e5ldern f\u00e5r en n\u00e5got f\u00f6rs\u00e4mrad sj\u00e4lvbild. Men f\u00f6r att veta om hur det ligger till i Sverige skulle vi beh\u00f6va g\u00f6ra fler studier, s\u00e4ger Eva Hoff. Hon hade ocks\u00e5 g\u00e4rna sett studier kring hur sj\u00e4lvbilden kring skolresultat st\u00e4mmer \u00f6verens med den verkliga prestationen.<\/p>\n\n\n\n
Forskarna hoppas att resultaten av unders\u00f6kningen ska kunna bli anv\u00e4ndbara som underlag s\u00e5 att r\u00e4tt och riktade insatser kan s\u00e4ttas in f\u00f6r att arbeta med barns och ungdomars sj\u00e4lvbild.<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
1983 deltog 3052 10-16-\u00e5ringar i sm\u00e5 till medelstora sydsvenska kommuner.<\/p>\n\n\n\n 2013 deltog 1303 10-18-\u00e5ringar fr\u00e5n samma skolor. Ungdomarna besvarade samma enk\u00e4t (\u201dJag tycker jag \u00e4r\u201d) utformad av Pirjo Birgerstam. <\/p>\n\n\n\n Foto: Stefan Meller, Pixabay Hur har grundskoleelevers sj\u00e4lvbild \u00e4ndrat sig sedan 1980-talet? Den fr\u00e5gan st\u00e4llde sig tre Lundapsykologer och gjorde om en studie fr\u00e5n 1983. Det visade sig bland annat […]<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":8224,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"acf":[],"yoast_head":"\n
Om studien:<\/strong><\/p>\n\n\n\n
Forskarna bakom studien \u00e4r Pirjo Birgerstam, Eva Hoff och Daiva Daukantait\u00e9.<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"