Du vaknar p\u00e5verkad och somnar p\u00e5verkad. Du \u00e4r bortdomnad fr\u00e5n livet. Bor hos en langare som ger dig alla droger du ber om. Du som redan \u00e4r s\u00e5 trasig. Vad blir det h\u00e4rn\u00e4st? Blir du heml\u00f6s och prostituerad?<\/p>\n\n\n\n
Borta \u00e4r ditt skratt, borta \u00e4r dina glittrande \u00f6gon och alla nyfikna fr\u00e5gor. Nu fr\u00e5gar du bara efter mera droger eller att l\u00e5na pengar. Det var ju inte s\u00e5 h\u00e4r det skulle bli n\u00e4r jag ville hj\u00e4lpa dig att f\u00e5 ett liv.<\/p>\n\n\n\n
Jag vill inte se dig g\u00e5 under eller h\u00f6ra att din r\u00f6st f\u00f6rlorar sin klang. Du \u00e4r v\u00e4rd s\u00e5 mycket mera. Du har redan varit i helvetet, g\u00e5 inte tillbaka in i elden. Br\u00e4nn inte s\u00f6nder din kropp p\u00e5 l\u00e5gor som blir ett helvete att sl\u00e4cka. Du \u00e4r v\u00e4rd s\u00e5 mycket mera.<\/p>\n\n\n\n
Jag vet att jag inget kan g\u00f6ra f\u00f6r dig l\u00e4ngre. Du s\u00e4ger att du ska sluta, men du s\u00e4ger det f\u00f6r min skull, inte f\u00f6r din egen. Det spelar ingen roll att du ger mig l\u00f6ften n\u00e4r du inte lovar dig sj\u00e4lv. Jag \u00e4r obetydlig i allt det h\u00e4r. Du \u00e4r den som r\u00e4knas.<\/p>\n\n\n\n
Fan ta livet och alla pl\u00e5gor. Fan ta morgondagen som kommer som den vill. Fan ta alla l\u00f6ften som aldrig infrias.<\/p>\n\n\n\n
Min r\u00f6st vill mildra, tr\u00f6sta och ge dig hopp, men allt studsar ut i en o\u00e4ndlighet och inget n\u00e5r dig. Du \u00e4r f\u00f6r bra f\u00f6r att dr\u00e4nka dig i droger.<\/p>\n\n\n\n
Jag s\u00e5g en annan dr\u00f6m, d\u00e4r du var lycklig och reste dig ur din trasighet. Din revansch p\u00e5 ett unket liv, men inget av det h\u00e4nde. Du backade i st\u00e4llet ut f\u00f6r stupet.<\/p>\n\n\n\n
Jag vill ta kontakt men jag \u00e4r r\u00e4dd. Vill inte h\u00f6ra hur du har det. Kanske \u00e4r det alltid denna k\u00e4nsla att jag misslyckades. Man \u00e4r alltid tv\u00e5 i en tango som de s\u00e4ger. Jag \u00e4r bara en i dansen om att du ska f\u00e5 vara lycklig i ditt liv.<\/p>\n\n\n\n
Hur kunde det g\u00e5 s\u00e5 snett? Du fick massor av hj\u00e4lp och du tackade nej till allt. I min f\u00f6rtvivlan \u00e4r jag ocks\u00e5 f\u00f6rbannad p\u00e5 dig. Trots att jag vet att missbruk \u00e4r en sjukdom och att du l\u00f6pte stor risk att drabbas. Du har det i generna.<\/p>\n\n\n\n
Br\u00e4nn dig inte p\u00e5 elden brukade jag s\u00e4ga till dig. Ta inte just det steget mot ett helvete. Du visste men det hj\u00e4lpte inte. Du blev varnad g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n
Jag tror att du vill h\u00e4mnas p\u00e5 alla men h\u00e4mnden drabbar bara dig. Du \u00e4r den, d\u00e4r huden skrumpnar ihop av hettan. Du \u00e4r den som kommer att vara utan tak \u00f6ver huvudet och som f\u00e5r k\u00e4mpa mot hungern.<\/p>\n\n\n\n
De \u00e4r inte dina v\u00e4nner som du tror. De kan g\u00e5 \u00f6ver lik f\u00f6r att f\u00e5 det dom vill ha. I deras v\u00e4rld \u00e4r du n\u00e5gon att missbruka till sista andetaget och n\u00e4r du slocknar f\u00f6r gott kommer de inte att gr\u00e5ta t\u00e5rar \u00f6ver att du \u00e4r borta f\u00f6r evigt.<\/p>\n\n\n\n
Varf\u00f6r vill du inte lyssna p\u00e5 mig och alla som s\u00e4ger att du ska akta dig. Vi ropar till dig, kom tillbaka hit till oss levande. Du \u00e4r f\u00f6r v\u00e4rdefull f\u00f6r att drunkna i piller och andra droger. Du ska sova i en sk\u00f6n s\u00e4ng, inte p\u00e5 gatan.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r h\u00f6st. L\u00f6ven faller gula mot en mark d\u00e4r gr\u00e4set \u00e4nnu \u00e4r gr\u00f6nt. Snart f\u00f6rvandlas det till frostnupen backe. N\u00e5gra minusgrader och det blir sv\u00e5rt att ligga ute under bar himmel. Du kommer att frysa s\u00e5 du skakar och hungern kommer att riva s\u00f6nder ditt inre.<\/p>\n\n\n\n
Sen kommer sn\u00f6n. Den kommer att breda ut sig vit och vacker, samtidigt som du \u00e4r fylld av smuts. G\u00f6r inte s\u00e5 h\u00e4r mot dig sj\u00e4lv!<\/p>\n\n\n\n
Lyssna p\u00e5 v\u00e5ra r\u00f6ster, det finns fler \u00e4n jag som ber dig att akta dig f\u00f6r helvetet som drogerna f\u00f6r med sig. Det finns inget vackert i att vara p\u00e5t\u00e4nd. Det kanske \u00e4r sk\u00f6nt i b\u00f6rjan men det kommer att ta slut.<\/p>\n\n\n\n
Inget kommer att bli sk\u00f6nt med droger l\u00e4ngre fram. Det kommer bara att bli en jakt p\u00e5 \u00e4nnu mera droger och \u00e4nnu mera pengar f\u00f6r att kunna k\u00f6pa det som din kropp skriker efter.<\/p>\n\n\n\n
Du kommer att g\u00e5 gata upp och gata ner f\u00f6r att s\u00e4lja din kropp, s\u00f6ka p\u00e5 n\u00e4tet efter torskar som betalar f\u00f6r att bli tillfredsst\u00e4llda. Du f\u00f6rlorar, du f\u00f6rlorar alltid i spelet om droger. Du betalar det h\u00f6gsta priset.<\/p>\n\n\n\n
Du tycker s\u00e4kert att jag \u00f6verdriver, att det inte \u00e4r s\u00e5 farligt. Du kan sluta n\u00e4r du vill. Men jag vet. Jag vet att du g\u00e5r f\u00f6rlorad. Du har det i generna, du beh\u00f6ver s\u00f6ka hj\u00e4lp innan du brinner upp. Helveteselden slukar dig. F\u00f6rst l\u00e5ngsamt sen allt snabbare.<\/p>\n\n\n\n
Din pojkv\u00e4n och langare kommer inte att hj\u00e4lpa dig. Han \u00e4r den som n\u00e4r br\u00e4nsle till brasan. Han kommer se p\u00e5 n\u00e4r du tar din f\u00f6rsta sil. Han kommer hj\u00e4lpa dig att dra \u00e5t stasen i armen n\u00e4r du ska hitta en blod\u00e5dra. N\u00e4r kanylen tr\u00e4nger in i venen kommer han att r\u00e4kna sina pengar och sucka bel\u00e5tet.<\/p>\n\n\n\n
Du faller och faller ner i tr\u00e4sket av f\u00f6rlorat liv. Ute \u00e4r h\u00f6sten kvar. L\u00f6ven \u00e4r gula och solen glittrar. Jag sitter h\u00e4r och skriver. Ledsen \u00e4r jag och uppgiven n\u00e4r det g\u00e4ller dig. Jag \u00f6nskar s\u00e5 att jag kunde g\u00f6ra n\u00e5got, men det \u00e4r f\u00f6rsent.<\/p>\n\n\n\n
Minns du n\u00e4r du satt p\u00e5 bryggan och fiskade? Sj\u00f6n var bl\u00e5 och sm\u00e5 v\u00e5gor kluckade i den milda vinden. Det fanns lugn i dina andetag. Jag gav dig kaffe ur gul plastmugg och vi nj\u00f6t av tidig sommar medan fisken nappade. Minns du att du var lycklig? S\u00e5d\u00e4r som ett barn utan bekymmer. Det var det livet jag ville att du skulle f\u00e5. Du f\u00f6rs\u00f6kte s\u00e5 mycket. Du tog tag i ditt liv, k\u00e4mpade och ville leva. Det \u00e4r s\u00e5 jag vill minnas dig, alltid!<\/p>\n\n\n\n
Foto<\/strong>: Hasty Words, Pixabay<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Jag ville hj\u00e4lpa, men allt gick snett. Nu g\u00e5r du p\u00e5 droger och ditt liv rinner ut i en svart sm\u00f6rja. Vi h\u00f6rs s\u00e4llan och jag drar mig undan n\u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":7595,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[],"acf":[],"yoast_head":"\n
Text: <\/strong>Johanna Eriksson<\/p>\n\n\n\n