<\/p>\n\n\n\n
Empati och intresse f\u00f6r mig som person bakom mediciner, symptom och diagnoser fr\u00e5n l\u00e4kare, psykologer och annan v\u00e5rdpersonal har saknats under min v\u00e4g genom psykiatrin. L\u00e4kare som st\u00e4ller sina fr\u00e5gor men inte verkar bry sig om vad jag svarar. Psykologer som kastar tillbaka allt jag s\u00e4ger p\u00e5 mig n\u00e4r jag har synpunkter p\u00e5 deras bem\u00f6tande. Sjuksk\u00f6terskor som inte kan upptr\u00e4da professionellt, utan m\u00e5ste f\u00f6rsvara sig ist\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka s\u00e4tta sig in i min situation.<\/p>\n\n\n\n
Sakta men s\u00e4kert har jag f\u00f6rst\u00e5tt att felet ligger hos psykiatrin \u2013 inte hos mig. N\u00e4r du redan har psykisk oh\u00e4lsa ska du inte beh\u00f6va bli nedtryckt \u00e4nnu l\u00e4ngre av dem som ska hj\u00e4lpa dig.
F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan genomgick jag en neuropsykiatrisk utredning, och blev diagnosticerad med Aspergers syndrom. Att g\u00f6ra den utredningen utgjorde tyv\u00e4rr inte n\u00e5got undantag till mina tidigare erfarenheter av psykiatrin och deras bem\u00f6tande. <\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rutom att utredningen gjordes p\u00e5 ett d\u00e5ligt och slarvigt s\u00e4tt, s\u00e5 presenterades resultatet av den ganska respektl\u00f6st genom att papperna skickades hem till mig \u2013 efter att de bara kort g\u00e5tt igenom utredningen med mig muntligt. Jag k\u00e4nde inte igen mig i det de hade skrivit om mig och k\u00e4nde inte att de hade f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rst\u00e5 mig.<\/p>\n\n\n\n
Utredningen och att f\u00e5 diagnosen p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet f\u00f6rst\u00f6rde en stor del av min sj\u00e4lvk\u00e4nsla och raserade min identitet. Jag visste inte l\u00e4ngre vem jag var. Det jag hade beh\u00f6vt var st\u00f6d f\u00f6r att bygga upp mig sj\u00e4lv igen och att ta mig vidare i livet. Att n\u00e5gon hade kunnat f\u00f6rst\u00e5 mig och vad f\u00f6r sorts hj\u00e4lp jag beh\u00f6vde. St\u00f6d i att \u00e5terskapa identitet och sj\u00e4lvk\u00e4nsla. S\u00e5dant som \u00e4r s\u00e5 viktigt f\u00f6r att kunna m\u00e5 bra och leva ett meningsfullt liv. Eller s\u00e5 hade det r\u00e4ckt med lite medm\u00e4nsklighet och omtanke fr\u00e5n n\u00e5gon i psykiatrin. <\/p>\n\n\n\n
Efter att jag fick diagnosen har jag k\u00e4nt att personer inom v\u00e5rden har anv\u00e4nt min diagnos mot mig, som ett s\u00e4tt att inte beh\u00f6va ta mina upplevelser och k\u00e4nslor p\u00e5 allvar. N\u00e4r jag ber\u00e4ttade om mina hemska erfarenheter av tidigare bem\u00f6tande i psykiatrin p\u00e5 en ny mottagning (en mottagning som till och med \u00e4r specialiserad p\u00e5 personer med asperger!), fick jag inget st\u00f6d. Ist\u00e4llet k\u00e4nde jag att deras f\u00f6rklaring till det tidigare d\u00e5liga bem\u00f6tandet endast l\u00e5g hos mig och min diagnos. Min dikt handlar om just det: <\/p>\n\n\n\n
Asperger<\/strong> Jag har m\u00e4rkt att jag \u00e4r l\u00e5ngtifr\u00e5n ensam om att ha blivit oempatiskt och rentav respektl\u00f6st bem\u00f6tt i psykiatrin. N\u00e4r man redan m\u00e5r d\u00e5ligt tvingas man sl\u00e5ss mot l\u00e4kare och annan v\u00e5rdpersonal f\u00f6r att bli behandlad p\u00e5 ett v\u00e4rdigt s\u00e4tt och f\u00e5 den hj\u00e4lp man har r\u00e4tt till! Det \u00e4r helt oacceptabelt, men s\u00e5 ser verkligheten ut idag. <\/p>\n\n\n\n Det verkar som att psykiatrin tror att en diagnos i sig g\u00f6r att man m\u00e5r b\u00e4ttre. F\u00e5r man ingen hj\u00e4lp att f\u00f6rst\u00e5 eller acceptera sig sj\u00e4lv, s\u00e5 kan det dock k\u00e4nnas meningsl\u00f6st att ha k\u00e4mpat sig igenom en utredning med den stress det ofta inneb\u00e4r. <\/p>\n\n\n\n Nu har jag hittat en ny v\u00e4g som jag hoppas kommer att leda mig \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll i livet. Jag har b\u00f6rjat se mina starka sidor och tillg\u00e5ngar, och att det finns en plats f\u00f6r mig d\u00e4rute. Jag harsv\u00e5righeter, men jag \u00e4r inte d\u00e5lig eller fel! Till stor del tack vare mitt skrivande har jag hittat den h\u00e4r v\u00e4gen. F\u00f6rra \u00e5ret av jag ut en bok, Kan jag f\u00e5 l\u00e5na n\u00e5gon annans liv? Kampen mot psykiatrin, <\/em>och startade en facebok-sida med samma namn, d\u00e4r jag n\u00e5r ut till andra som ocks\u00e5 k\u00e4mpar.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Text: <\/strong>Anna Nystr\u00f6m<\/p>\n\n\n\n Foto:<\/strong> Monica Atterberg<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" F\u00f6r mig har psykiatrin varit som ett lotteri. Har du tur och vinner h\u00f6gsta vinsten i psykiatrilotteriet s\u00e5 f\u00e5r du hj\u00e4lp och st\u00f6d, men har du otur drar du en […]<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":6561,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[],"acf":[],"yoast_head":"\n
Att bli beskriven enligt en mall
utan nyanser
analyseras in i minsta del
tolkas som n\u00e5gon jag inte \u00e4r
och att alltid kunna f\u00e5 det jag s\u00e4ger kastat tillbaka p\u00e5 mig
med f\u00f6rklaringen att allt bara var ett missf\u00f6rst\u00e5nd<\/p>\n\n\n\nTvingas sl\u00e5ss f\u00f6r v\u00e4rdig behandling<\/h4>\n\n\n\n
Det beh\u00f6vs hj\u00e4lp att f\u00f6rst\u00e5 eller acceptera sig sj\u00e4lv<\/h4>\n\n\n\n
Hittat ny v\u00e4g f\u00f6r att leda mig r\u00e4tt<\/h4>\n\n\n\n