F\u00f6rs\u00e4kringskassan underk\u00e4nner ofta l\u00e4karintyg f\u00f6r personer med psykisk oh\u00e4lsa. Maricel Knechtel, forskare i sociologi, har i en avhandling<\/a> unders\u00f6kt varf\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 h\u00e4r. En slutsats hon drar \u00e4r att psykisk oh\u00e4lsa bed\u00f6ms olika av F\u00f6rs\u00e4kringskassan och sjukv\u00e5rden<\/strong>, <\/p><\/blockquote>\n\n\n\n Man beh\u00f6ver vara frisk f\u00f6r att orka vara sjukskriven, finns det en sarkastisk klyscha som m\u00e5nga personer med psykisk oh\u00e4lsa k\u00e4nner v\u00e4l till. En springande punkt \u00e4r F\u00f6rs\u00e4kringskassans krav p\u00e5 s\u00e5 kallade objektiva fynd. D\u00e4r ska l\u00e4kare iaktta och bed\u00f6ma patientens diagnos och m\u00f6jligheter att \u00e5terg\u00e5 till arbete oavsett sjukdom. Detta ska styrkas i ett l\u00e4karintyg, vilket kan vara sv\u00e5rt i psykiatriska sammanhang.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Psykisk oh\u00e4lsa g\u00e5r inte alltid att observera. Det g\u00e5r heller inte att diagnosticera med till exempel ett blodprov, s\u00e4ger Maricel Knechtel. <\/p>\n<\/div>\n\n\n\n Sedan f\u00f6rklarar Knechtel vidare att hon i en avhandling vid institutionen f\u00f6r sociologi vid Uppsala universitet, studerat skillnader mellan Prim\u00e4rv\u00e5rdens och F\u00f6rs\u00e4kringskassans kategorisering av personer med psykisk oh\u00e4lsa. Hon har intervjuat 18 l\u00e4kare i Uppsala och Enk\u00f6ping och 12 handl\u00e4ggare vid F\u00f6rs\u00e4kringskassan. Samtliga fick bed\u00f6ma fiktiva fall d\u00e4r den s\u00f6kande patienten hade n\u00e5gon form av psykisk oh\u00e4lsa. <\/p>\n\n\n\n Och kraven f\u00f6r att f\u00e5 sjukers\u00e4ttning sk\u00e4rps efter 180 dagars sjukskrivning. D\u00e5 bed\u00f6ms patienten ofta kunna klara av ett normalt f\u00f6rekommande arbete p\u00e5 arbetsmarknaden. En dom i h\u00f6gsta f\u00f6rvaltningsdomstolen fr\u00e5n 2018 har medf\u00f6rt att F\u00f6rs\u00e4kringskassan st\u00e4ller h\u00f6gre krav<\/a> p\u00e5 att en person som tidigare varit sjukskriven f\u00f6r nedsatt arbetsf\u00f6rm\u00e5ga i sitt arbete ska f\u00e5 sin arbetsf\u00f6rm\u00e5ga ompr\u00f6vad mot ett mer \u201dvanligt jobb\u201d. <\/p>\n\n\n\n \u2013 Problemet \u00e4r att normalt f\u00f6rekommande arbete p\u00e5 arbetsmarknaden \u00e4r ett problematiskt begrepp som ger utrymme till olika tolkningar, f\u00f6rklarar Maricel Knechtel.<\/p>\n\n\n\n Avhandlingen visar tydligt att kraven p\u00e5 objektiva fynd f\u00f6rsv\u00e5rar samspelet mellan l\u00e4kare och F\u00f6rs\u00e4kringskassan. Patienternas egna upplevelser av psykisk oh\u00e4lsa v\u00e4gde heller inte s\u00e4rskilt tungt i processen. Diagnosen och arbetsf\u00f6rm\u00e5gan \u00e4r det centrala f\u00f6r att bli f\u00e5 r\u00e4tt till sjukskrivning. <\/p>\n\n\n\n \u2013 Diagnosen\nbaseras i f\u00f6rsta hand p\u00e5 avsiktlig och oavsiktlig signalering fr\u00e5n patienten. Personer\nsom \u00e4r drivande, p\u00e5l\u00e4sta och har \u00f6vertygande argument kan driva diagnosen i sin\nriktning, sammanfattar Maricel Knechtel. <\/p>\n\n\n\n Informationen\nsom l\u00e4karen m\u00e5ste utg\u00e5 fr\u00e5n f\u00f6r att st\u00e4lla en diagnos kan vara problematisk av\nolika anledningar. Till exempel kan patienter av olika anledningar ber\u00e4tta f\u00f6r mycket eller f\u00f6r lite om\nvilka problem de har. D\u00e5 patientens ber\u00e4ttelse \u00e4r utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r diagnosen,\nkan missuppfattningar mellan l\u00e4kare och patient leda till beslut som missgynnar\npatienten. Det verkar ocks\u00e5 som det h\u00e4nder att patienter med psykisk oh\u00e4lsa\ninte blir tagna p\u00e5 allvar av sjukv\u00e5rden. Detta leder \u00e5ter till en bristf\u00e4llig\ndiagnostisering och behandling. <\/p>\n\n\n\n Det var detta faktum som v\u00e4ckte Maricel Knechtels intresse och vilja att studera saken djupare. Resultatet \u00e4r avhandlingen med titeln: Categorization Work in the Swedish Welfare State: Doctors and social insurance officers on persons with mental ill-health<\/a>. Avhandlingen f\u00f6rsvarades i Uppsala den 14 juni 2019. Den webbpublicerade versionen \u00e4r en sammanfattning.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Media har\nuppm\u00e4rksammat hur personer med psykiatrisk problematik har hamnat mellan\nstolarna och det verkar ibland som att det finns en skillnad mellan patienters\nbehov och de beslut som fattas av l\u00e4kare och F\u00f6rs\u00e4kringskassan. Jag ville g\u00e4rna\ntitta n\u00e4rmare p\u00e5 vad som kunde vara en f\u00f6rklaring p\u00e5 detta, s\u00e4ger Maricel\nKnechtel i ett tidigare uttalande till Uppsala universitets presstj\u00e4nst.<\/p>\n\n\n\n Nyligen h\u00f6ll Maricel Knechtel ett v\u00e4lbes\u00f6kt seminarium vid Missionskyrkan i Uppsala d\u00e4r man kunde ta del av en sammanfattning av avhandlingen. FoU Socialtj\u00e4nst, Region Uppsala<\/a>, d\u00e4r Maricel Knechtel \u00e4ven \u00e4r anst\u00e4lld som vetenskaplig handledare, stod som arrang\u00f6r. Bengt Olsen<\/a>, styrelseledamot i Svenska OCD-f\u00f6rbundet<\/a>, framf\u00f6rde under en diskussionsrunda sin \u00e5sikt om att l\u00e4kare och F\u00f6rs\u00e4kringskassan borde f\u00e5 kontakta anh\u00f6riga och arbetsgivare om den s\u00f6kande \u00e4r myndig. I synnerhet om l\u00e4kare eller myndighet misst\u00e4nker att patienten vilseleder om sitt sjukdomstillst\u00e5nd. <\/p>\n\n\n\n \u2013 De kan\ns\u00e4ga allt fr\u00e5n utmattning till depression fast\u00e4n det egentligen \u00e4r OCD. M\u00e5nga\nsk\u00e4ms f\u00f6r sin OCD-diagnos och v\u00e5gar inte ber\u00e4tta vad de har f\u00f6r problem. Flera\nmed psykiska sjukdomar f\u00e5r fel behandling, anser Bengt Olsen. <\/p>\n\n\n\n Den typen av\nservice \u00e4r inte m\u00f6jlig i dagsl\u00e4get, menade en l\u00e4kare i publiken. <\/p>\n\n\n\n \u2013 Vi beh\u00f6ver\ni s\u00e5 fall ha st\u00f6dfunktioner som hj\u00e4lper oss att skaffa mer information. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6rs\u00e4kringskassan har, som ansvarig myndighet f\u00f6r utbetalning av sju<\/a>kpenning<\/a>, direktiv att strikt syna den s\u00f6kandes arbetsf\u00f6rm\u00e5ga f\u00f6r r\u00e4tten till sjukers\u00e4ttning. Direktiven kommer fr\u00e5n regeringen. Det inneb\u00e4r att l\u00e4kare som skriver ofullst\u00e4ndiga l\u00e4karintyg underk\u00e4nns av F\u00f6rs\u00e4kringskassans handl\u00e4ggare. Frustrerade l\u00e4kare<\/a> st\u00f6r sig p\u00e5 detta eftersom det inneb\u00e4r att de i stort sett ska bevisa att deras patienters sjukdomar \u00e4ven inneb\u00e4r nedsatt arbetsf\u00f6rm\u00e5ga i olika omfattning.<\/p>\n\n\n\n Maricel\nKnechtel anser att F\u00f6rs\u00e4kringskassans arbetss\u00e4tt ofta leder till att l\u00e4kare f\u00e5r skicka intyg om och om\nigen, vilket b\u00e5de kostar tid och pengar. B\u00e5de f\u00f6r v\u00e5rden och F\u00f6rs\u00e4kringskassan.\nPengar som kan anv\u00e4ndas till annat som g\u00f6r mer nytta f\u00f6r patienten, menar hon. <\/p>\n\n\n\n Denna studie\nsom Knechtel har gjort v\u00e4cker fr\u00e5gor om l\u00e4mpligheten av dagens\nsjukf\u00f6rs\u00e4kringssystem. Mest drabbas patienter som nekas sjukpenning. M\u00e5nga f\u00e5r\nleva p\u00e5 existensminimum eller l\u00e5na pengar av sl\u00e4ktingar och v\u00e4nner f\u00f6r att ha\nr\u00e5d med mat och hyra. <\/p>\n\n\n\n Text:<\/strong> Thomas Gustafsson F\u00f6rs\u00e4kringskassan underk\u00e4nner ofta l\u00e4karintyg f\u00f6r personer med psykisk oh\u00e4lsa. Forskare Maricel Knechtel anser att psykisk oh\u00e4lsa bed\u00f6ms olika av F\u00f6rs\u00e4kringskassan och sjukv\u00e5rden,<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":6274,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"acf":[],"yoast_head":"\n![\"Portr\u00e4tt](\"https:\/\/voxvigor.se\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/VV-Maricel_Knechtel_portratt-TG-RED2-1024x766.jpg\")
F\u00f6rs\u00e4kringskassan st\u00e4ller h\u00f6gre krav p\u00e5 arbetsf\u00f6rm\u00e5ga \u00e4n sjukv\u00e5rden <\/h3>\n\n\n\n
Krav p\u00e5 objektiva fynd f\u00f6rsv\u00e5rar f\u00f6r l\u00e4kare och patienter<\/h3>\n\n\n\n
Vanligt med missuppfattningar mellan l\u00e4kare och patient<\/h3>\n\n\n\n
Skillnad mellan patientens behov och beslut<\/h3>\n\n\n\n
En del sk\u00e4ms f\u00f6r sin diagnos<\/h3>\n\n\n\n
L\u00e4kare frustrerade \u00f6ver F\u00f6rs\u00e4kringskassans praxis<\/h3>\n\n\n\n
Dyrt och besv\u00e4rligt att vara sjuk<\/h3>\n\n\n\n
Foto (portr\u00e4tt):<\/strong> Elisabeth Hoff, FoU Socialtj\u00e4nst Region Uppsala
Foto (F\u00f6rs\u00e4kringskassans fasad)<\/strong>: F\u00f6rs\u00e4kringskassan, pressbild<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"