{"id":11031,"date":"2023-03-05T09:14:00","date_gmt":"2023-03-05T08:14:00","guid":{"rendered":"https:\/\/voxvigor.se\/?p=11031"},"modified":"2023-03-05T09:14:00","modified_gmt":"2023-03-05T08:14:00","slug":"nytt-hopp-far-elever-till-skolan-igen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/voxvigor.se\/bricks-staging\/nytt-hopp-far-elever-till-skolan-igen\/","title":{"rendered":"Nytt hopp f\u00e5r elever till skolan igen"},"content":{"rendered":"\n

Elever som stannar hemma \u00e4r ett v\u00e4xande problem, men att kalla dem hemmasittare leder fel, menar forskare. Skolfr\u00e5nvaro beror oftast p\u00e5 faktorer i omgivningen. Och nytt hopp om att klara skolan kan f\u00e5 elever att komma tillbaka.<\/h2>\n\n\n\n


Eleverna som \u00e4r borta l\u00e5nga tider fr\u00e5n skolan verkar bli allt fler och allt yngre. Ingen vet exakt hur m\u00e5nga de \u00e4r, men det r\u00e5der inga tvivel om att det blir sv\u00e5rare att \u00e5terg\u00e5 till skolan ju l\u00e4ngre man \u00e4r hemma.<\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r slutar barn och ungdomar att g\u00e5 till skolan?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Det \u00e4r den vanligaste fr\u00e5gan som Tobias Forsell f\u00e5r. Han \u00e4r doktor i pedagogiskt arbete vid Ume\u00e5 universitet och forskar om problematisk skolfr\u00e5nvaro. <\/p>\n\n\n\n

Han brukar svara att det inte finns en ensam orsak till problematisk skolfr\u00e5nvaro. N\u00e4stan alltid beror skolfr\u00e5nvaron p\u00e5 flera faktorer som samverkar. Men oavsett om det handlar om problem i familjen, bland kompisar eller i klassrummet finns det alltid \u00e5tg\u00e4rder att vidta, som kan g\u00f6ra skolan till en attraktiv plats att vara p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Hemmasittare \u2013 elev fast p\u00e5 avst\u00e5nd<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Tobias Forsell s\u00e4ger inte hemmasittare. Nej, unga som undviker skolan vill inte bli kallade det, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Jag fr\u00e5gade eleverna som deltog i min studie vad de tyckte om ordet hemmasittare. De sa att det k\u00e4ndes fel och en av dem svarade att \u201dman \u00e4r ju typ elev fast p\u00e5 avst\u00e5nd\u201d.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi borde definiera elever som elever, inte kategorisera dem som skolkare, skolv\u00e4grare eller hemmasittare. De beskrivningarna rymmer redan inbyggda hypoteser om varf\u00f6r eleven inte n\u00e4rvarar i skolan. Jag tycker man i st\u00e4llet ska tala om elever med l\u00e5ngvarig fr\u00e5nvaro eller problematisk skolfr\u00e5nvaro.<\/p>\n\n\n\n

Skolk, skolv\u00e4gran, olovlig fr\u00e5nvaro \u2013 vad \u00e4r skillnaden?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Man \u00e4r ju typ elev fast p\u00e5 avst\u00e5nd<\/a> blev ocks\u00e5 namnet Tobias Forsells avhandling, i vilken han intervjuat elever med erfarenhet av skolfr\u00e5nvaro, f\u00f6r\u00e4ldrar till skolfr\u00e5nvarande barn och skolpersonal.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 En l\u00e4rdom man ska dra av min studie \u00e4r att vi beh\u00f6ver uppm\u00e4rksamma och s\u00e4tta spotlighten p\u00e5 alla former av fr\u00e5nvaro, som kan inneb\u00e4ra negativa konsekvenser f\u00f6r l\u00e4rande och den sociala utvecklingen. Vi beh\u00f6ver inte dela in det i skolk, skolv\u00e4gran eller olovlig fr\u00e5nvaro. Problematisk skolfr\u00e5nvaro tycker jag \u00e4r ett bra paraplybegrepp.<\/p>\n\n\n\n

Barnen som slutar att g\u00e5 till skolan v\u00e4cker mycket k\u00e4nslor och \u00e5sikter bland f\u00f6r\u00e4ldrar, skolpersonal och allm\u00e4nheten, menar Tobias Forsell. \u00c4r de ett samh\u00e4llsproblem, ett skolproblem eller ett problem relaterat till familjen?<\/p>\n\n\n\n

Skolfr\u00e5nvaro \u2013 vem b\u00e4r ansvaret?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

L\u00e5ngvarig fr\u00e5nvaro i skolan kan ocks\u00e5 inneb\u00e4ra att skolan anm\u00e4ler till socialtj\u00e4nsten, eftersom eleven inte uppfyller skolplikten. Likas\u00e5 anm\u00e4ler f\u00f6r\u00e4ldrar emellan\u00e5t till skolinspektion n\u00e4r barnet inte f\u00e5r den lagstadgade r\u00e4tten till utbildning tillgodosedd.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Ofta pratar man om vem som b\u00e4r ansvar f\u00f6r skolfr\u00e5nvaron och om det \u00e4r hemmet eller skolan som beh\u00f6ver g\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ndringar f\u00f6r att v\u00e4nda fr\u00e5nvaro till n\u00e4rvaro. Men det \u00e4r skolan som b\u00e4r det formella ansvaret att snabbt utreda orsaker till fr\u00e5nvaron, s\u00e4ger Tobias Forsell.<\/p>\n\n\n\n

Viktigt att reagera snabbt p\u00e5 fr\u00e5nvaro<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Forskning visar att skolfr\u00e5nvaro f\u00f6der skolfr\u00e5nvaro. Med tiden blir tr\u00f6skeln f\u00f6r att eleven ska orka ta steget tillbaka, allt h\u00f6gre.<\/p>\n\n\n\n

Missad undervisning kan bli till inl\u00e4rningsproblem och fr\u00e5nvaro leda till borttappade kamratrelationer. Att stanna hemma k\u00e4nns alltmer tryggare f\u00f6r att slippa k\u00e4mpa mot problemen. Det g\u00e4ller att snabbt g\u00f6ra en plan som ger sj\u00e4lvf\u00f6rtroende och hopp om att kunna klara skolan.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 I den utredande fasen b\u00f6r alla komma till tals \u2013 skolan, b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna (f\u00f6r\u00e4ldrar kan ibland tycka olika sinsemellan) och inte minst eleven. Att hitta en gemensam m\u00e5lbild och en samsyn om v\u00e4gen till m\u00e5let \u00e4r en framg\u00e5ngsfaktor.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Foto: Zhivko Minkov, Unsplash<\/a><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Mobbning vanlig orsak till skolfr\u00e5nvaro<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

N\u00e4r elever b\u00f6rjar dra sig undan skolan har det n\u00e4stan alltid f\u00f6reg\u00e5tts av att eleven m\u00f6tt en rad motg\u00e5ngar under en l\u00e4ngre tid. Det \u00e4r en viktig slutsats i Tobias Forsells forskning. Det kan ha varit sv\u00e5rt att h\u00e4nga med i undervisningen, kanske har det varit en konflikt med en l\u00e4rare eller s\u00e5 kan eleven k\u00e4nna sig utanf\u00f6r eller annorlunda.<\/p>\n\n\n\n

Att inte k\u00e4nna att man h\u00f6r till \u00e4r kanske vanligast. P\u00e5fallande m\u00e5nga av de fr\u00e5nvarande eleverna \u00e4r mobbade. Ibland kan det \u00e4ven vara sv\u00e5righeter hemma; ett syskon som har en allvarlig sjukdom eller konflikter mellan f\u00f6r\u00e4ldrarna. Och n\u00e4r problem uppst\u00e5r p\u00e5 flera omr\u00e5den samtidigt v\u00e4xer risken att eleven ska stanna hemma.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Ofta finns det ocks\u00e5 ett glapp mellan skolans krav p\u00e5 prestation och elevens f\u00f6rm\u00e5ga. N\u00e4r kraven \u00e4r sv\u00e5ra att hantera skyddar sig elever genom att undvika milj\u00f6er d\u00e4r de riskerar att misslyckas.<\/p>\n\n\n\n

Skolan och f\u00f6r\u00e4ldrar saknar kontaktv\u00e4gar<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

De f\u00f6rsta tecknen p\u00e5 att n\u00e5got \u00e4r fel ser n\u00e4stan alltid f\u00f6r\u00e4ldrarna. Eleven kanske kommer hem fr\u00e5n skolan och \u00e4r dr\u00e4nerad p\u00e5 energi, har huvudv\u00e4rk och magont ofta eller \u00e4r stressad \u00f6ver att inte klara uppgifterna i skolan.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det \u00e4r viktiga varningssignaler. F\u00f6r att f\u00e5nga upp problemen tidigt beh\u00f6ver skolan f\u00e5 reda p\u00e5 dem. Tillsammans kan d\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrar och skola skapa en gemensam bild av situationen och arbeta f\u00f6r att eleven ska komma till skolan.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Men m\u00e5nga g\u00e5nger saknas etablerade kontaktv\u00e4gar mellan skolan och f\u00f6r\u00e4ldrarna, s\u00e4ger Tobias Forsell. Det kan vara en orsak till att elever inte f\u00e5r hj\u00e4lp i tid.<\/p>\n\n\n\n

Bristande kunskap om autism i skolan<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

En studie fr\u00e5n 2017 visade att ungdomar med olika diagnoser av neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningar \u00e4r \u00f6verrepresenterade bland elever med l\u00e5ngvarig fr\u00e5nvaro. Skolan har inte f\u00f6rm\u00e5tt ta h\u00e4nsyn till deras situation och anpassa undervisningen efter dem.<\/p>\n\n\n\n

Bland de fr\u00e5nvarande eleverna tyder mycket p\u00e5 att elever med neuropsykiatriska diagnoser \u00e4r \u00f6verrepresenterade. Och s\u00e5 \u00e4r det nog, men diagnosen ska inte ses som orsak till att eleven slutar g\u00e5 till skolan, menar Tobias Forsell.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det \u00e4r samspelet mellan eleven och den pedagogiska, sociala och fysiska l\u00e4rmilj\u00f6n som \u00e4r avg\u00f6rande. Vi f\u00e5r inte gl\u00f6mma att m\u00e5nga elever med NPF trivs j\u00e4ttebra i skolan.<\/p>\n\n\n\n

\u201dTipping point\u201d vid tio procents fr\u00e5nvaro<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

L\u00e4get \u00e4r allvarligt, s\u00e4ger Malin Gren Landell, psykolog som forskar om skoln\u00e4rvaro. Sverige har alltf\u00f6r l\u00e4nge ignorerat problemen med fr\u00e5nvaro i skolan. Och det har varit ensidigt fokus p\u00e5 elever som \u00e4r borta i m\u00e5nader eller \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Internationell forskning<\/a> visar att det finns en \u201dtipping point\u201d vid 10 procents fr\u00e5nvaro. N\u00e4r elever stannar hemma fr\u00e5n skolan mer \u00e4n s\u00e5, blir det sv\u00e5rare att komma tillbaka. Det \u00e4r d\u00e5 psykisk oh\u00e4lsa, s\u00e4mre skolresultat och droganv\u00e4ndning b\u00f6rjar synas, s\u00e4ger Malin Gren Landell.<\/p>\n\n\n\n

Men problemen b\u00f6rjar l\u00e5ngt f\u00f6re dess, och insatserna m\u00e5ste komma l\u00e5ngt tidigare. Det \u00e4r en brist att barn m\u00e5ste v\u00e4nta s\u00e5 l\u00e4nge p\u00e5 att f\u00e5 hj\u00e4lp, menar Malin Gren Landell.<\/p>\n\n\n\n

Fel insatser kan f\u00e5 \u00f6desdigra konsekvenser<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Att bryta skolfr\u00e5nvaron s\u00e5 snabbt som m\u00f6jligt \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att det inte ska uppst\u00e5 en ond cirkel, menar Malin Gren Landell. Om vi pr\u00f6var insatser utan att veta om de har \u00f6nskad effekt s\u00e5 tappar vi ocks\u00e5 tid.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi vet att l\u00e5ngvarig fr\u00e5nvaro \u00e4r en risk f\u00f6r fortsatt fr\u00e5nvaro. Som elev hinner du k\u00e4nna att du \u00e4r chansl\u00f6s, att det inte g\u00e5r att komma tillbaka eftersom du hamnat s\u00e5 l\u00e5ngt efter. Med det sagt anser jag att den viktigaste \u00e5tg\u00e4rden \u00e4r att ta reda p\u00e5 orsakerna i varje enskilt fall och s\u00e4tta in insatser utifr\u00e5n den individuella situationen.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5nvarande elever blir fler och yngre<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

De fr\u00e5nvarande eleverna b\u00f6rjade uppm\u00e4rksammas p\u00e5 allvar 2010. D\u00e5 ans\u00e5g man att problemet i stort sett bara omfattade h\u00f6gstadieelever. Ett decennium senare pekar mycket p\u00e5 att eleverna blivit b\u00e5de fler och yngre.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Mitt intryck av att arbeta med kommuner och skolor \u00e4r att n\u00e4rvaroproblemen v\u00e4xer i omfattning och att de blir vanligare i yngre \u00e5ldrar. Skolorna har f\u00f6rb\u00e4ttrat sin fr\u00e5nvaroregistrering vilket g\u00f6r att vi f\u00e5r b\u00e4ttre statistik. Men vi kan inte f\u00f6rklara \u00f6kningen enbart genom b\u00e4ttre kontroll utan det verkar \u00e4ven vara en faktisk \u00f6kning, s\u00e4ger Malin Gren Landell.<\/p>\n\n\n\n

Samma uppfattning har Tobias Forsell.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det verkar som att m\u00e5nga unga elever har en omfattande och l\u00e5ngvarig fr\u00e5nvaro, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det kan givetvis bero p\u00e5 flera faktorer men forskning visar att psykiska besv\u00e4r bland barn och unga har \u00f6kat, inte minst de senaste tio \u00e5ren. Att fr\u00e5nvaron enbart skulle bero p\u00e5 en stressfylld och belastande skolsituation tror jag inte \u00e4r hela sanningen.<\/p>\n\n\n\n

Precis som Malin Gren Landell pekar han p\u00e5 att det \u00e4r en brist att m\u00e5nga elever f\u00e5r v\u00e4nta l\u00e4nge innan de f\u00e5r hj\u00e4lp.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Fr\u00e5nvaro byggs upp \u00f6ver tid. Den mesta fr\u00e5nvaron \u00e4r i h\u00f6gstadiet men d\u00e5 kan eleverna ha upplevt utmaningar \u00e4nda sedan mellanstadiet.<\/p>\n\n\n\n

Hur ska eleverna kunna komma tillbaka till skolan?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Utg\u00e5 fr\u00e5n varje enskild elevs behov!<\/p>\n\n\n\n

\u2013 \u00c5tg\u00e4rder som enbart \u00e4r inriktade p\u00e5 att \u00e4ndra elevens beteende fungerar s\u00e4llan. Att lyssna p\u00e5 elevens beskrivning av sin situation blir d\u00e5 en nyckel.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4stan alltid kr\u00e4vs f\u00f6r\u00e4ndringar i skolmilj\u00f6n och f\u00f6r vissa elever kan en v\u00e4g tillbaka vara via undervisning i en mindre grupp med extra specialpedagogiskt st\u00f6d. Anpassad studieg\u00e5ng kan ocks\u00e5 vara n\u00f6dv\u00e4ndigt. Eleven kan d\u00e5 g\u00e5 kortare dagar med ett anpassat schema.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Foto: Javier Trueba<\/a>, Unsplash <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Nytt hopp kan r\u00e4dda skolg\u00e5ngen<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Tobias Forsell h\u00f6r ofta elever s\u00e4ga att \u201dskolan \u00e4r k\u00f6rd\u201d, \u201d jag kommer inte att klara det \u201d. Men genom att anpassa kraven och ge mycket st\u00f6d kan eleven f\u00e5 tillbaka hoppet, menar han.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Planen f\u00f6r vad eleven ska hinna med m\u00e5ste vara rimlig och man m\u00e5ste ut\u00f6ka tiden i skolan successivt. Det beh\u00f6ver ocks\u00e5 finnas n\u00e5gon vuxen p\u00e5 skolan som fr\u00e5gar eleven hur den k\u00e4nner sig, om allt \u00e4r ok. Det beh\u00f6ver n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inte vara l\u00e4raren utan kan vara en kurator, skolsk\u00f6terska eller specialpedagog.<\/p>\n\n\n\n

Beh\u00f6ver f\u00e5 tid att f\u00f6rbereda sig inf\u00f6r comeback<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Efter att ha varit borta fr\u00e5n skolan l\u00e4nge, kan en hel skoldag med m\u00e5nga relationer och olika milj\u00f6er skapa mycket oro, menar Tobias Forsell. Till exempel att beh\u00f6va byta om i ett omkl\u00e4dningsrum, eller att inte veta vem man ska vara med p\u00e5 rasten eller vem man ska sitta bredvid i matsalen. Men ocks\u00e5 vilka skoluppgifter man ska hinna med och hur man ska g\u00f6ra dem.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Eleven beh\u00f6ver f\u00e5 tid att f\u00f6rbereda sig och i god tid f\u00e5 reda p\u00e5 vad den ska arbeta med p\u00e5 lektionen. Eller vem den ska vara med och hur l\u00e4nge. Men det tar tid att komma tillbaka till en normal skolvardag. Man f\u00e5r r\u00e4kna med att eleven beh\u00f6ver st\u00f6d under l\u00e5ng tid, kanske hela skoltiden, s\u00e4ger Tobias Forsell.<\/p>\n\n\n\n

<\/h3>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\n

Problematisk skolfr\u00e5nvaro \u2013 sex tidiga varningstecken<\/strong><\/h3>\n\n\n\n