<\/p>\n\n\n\n
– L\u00e5gaffektivt bem\u00f6tande handlar om prevention, s\u00e4ger Anna Thal\u00e9n, utvecklingsledare p\u00e5 Studief\u00f6rbundet Vuxenskolan. Thal\u00e9n har sj\u00e4lv autism och lever med psykisk oh\u00e4lsa. Det ber\u00e4ttade hon i en f\u00f6rel\u00e4sning om l\u00e5gaffektivt bem\u00f6tande f\u00f6r studief\u00f6rbundens cirkelledare och personal p\u00e5 socialpsykiatrins tr\u00e4ffpunkter i Uppsala. <\/strong> <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Samtals\u00e4mnet f\u00f6r dagen var kognition, minne, kommunikation och bem\u00f6tande. F\u00f6rel\u00e4sningen b\u00f6rjade med en grundlig genomg\u00e5ng av vad vi ska g\u00f6ra under de tv\u00e5 timmar vi ses, d\u00e4r alla deltagare f\u00e5r agendan p\u00e5 ett pappersark. Detta \u00e4r enligt Thal\u00e9n en av de viktigaste grundpelarna f\u00f6r l\u00e5gaffektivt bem\u00f6tande \u2013 att f\u00e5 tillr\u00e4ckligt med tydlig information innan vi g\u00f6r n\u00e5gonting.<\/p>\n\n\n\n Tydlig information \u00e4r ofta a och o f\u00f6r att personer med nedsatt kognitionsf\u00f6rm\u00e5ga till f\u00f6ljd av psykisk sjukdom eller funktionsneds\u00e4ttning ska kunna delta i aktiviteter i sin vardag. Att veta vad som ska h\u00e4nda reducerar stress och \u00f6veranstr\u00e4ngning av kognitionen. L\u00e5gaffektivt bem\u00f6tande innefattar allts\u00e5 inte bara bem\u00f6tandet i stunden, utan \u00e4ven prevention.<\/p>\n\n\n\n – Ingen v\u00e4ljer att vara ut\u00e5tagerande, menar Anna Thal\u00e9n. Det \u00e4r n\u00e5got som triggat det, och vi ska inte skam- eller skuldbel\u00e4gga den som agerar ut\u00e5t eller mot sig sj\u00e4lv.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n Det preventiva arbetet innefattar inte bara tydlig information till deltagare eller patienten. Thal\u00e9n menar ocks\u00e5 att det \u00e4r viktigt att k\u00e4nna sig sj\u00e4lv, innan man m\u00f6ter personer med nedsatt kognition. Hur reagerar jag i obehagliga eller hotfulla situationer? Ignorerar jag personen eller blir jag aggressiv tillbaka?<\/p>\n\n\n\n Om preventionen har misslyckats kan det uppst\u00e5 en situation d\u00e4r deltagare eller patient agerar i affekt. D\u00e5 \u00e4r det viktigt att inte sj\u00e4lv bli meddragen i k\u00e4nslorna eller upptr\u00e4da hotfullt, eftersom detta f\u00f6rv\u00e4rrar situationen. Thal\u00e9n rekommenderar att ta ett djupt andetag, slappna av i kroppen och k\u00e4nna in situationen, helst innan personen bryter ut i affekt.<\/p>\n\n\n\n Om personen \u00e4r uppr\u00f6rd kan det vara sv\u00e5rt att uttrycka vad som \u00e4r fel. I en r\u00f6rig milj\u00f6 kan det vara n\u00f6dv\u00e4ndigt att guida personen till ett lugnt rum, eller lite avsides fr\u00e5n alla andra. Fr\u00e5ga vad som \u00e4r fel, och mena fr\u00e5gan genuint. M\u00e5nga personer upplever det som obehagligt att beh\u00f6va titta andra i \u00f6gonen eller sitta mittemot. S\u00e4tt dig d\u00e5 p\u00e5 sidan av p\u00e5 ett tillr\u00e4ckligt stort avst\u00e5nd f\u00f6r att inte upptr\u00e4da som ett hot, uppmanar Anna Thal\u00e9n. <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Thal\u00e9n skickar med 12 punkter att t\u00e4nka p\u00e5 i bem\u00f6tandet:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Text: <\/strong>Wilma Jonsson<\/p>\n\n\n\n Foto:<\/strong> jplenio, Pixabay<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" – L\u00e5gaffektivt bem\u00f6tande handlar om prevention, s\u00e4ger Anna Thal\u00e9n, utvecklingsledare p\u00e5 Studief\u00f6rbundet Vuxenskolan. Thal\u00e9n har sj\u00e4lv autism och lever med psykisk oh\u00e4lsa. Det ber\u00e4ttade hon i en f\u00f6rel\u00e4sning om l\u00e5gaffektivt […]<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":10644,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"acf":[],"yoast_head":"\n\n
K\u00e4nn dig sj\u00e4lv<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
Kommunicera \u00e4rligt<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
\n