Under Covid-19-pandemin sattes den svenska krisberedskapen p\u00e5 prov. En beredskap med brister, enligt ny forskning fr\u00e5n G\u00f6teborgs universitet, Malm\u00f6 universitet och forskningsinstitutet RISE.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 F\u00f6r att uppn\u00e5 en bra krisberedskap \u00e4r det viktigt att alla m\u00e4nniskor \u00e4r involverade. Kriskommunikation ska vara utformad s\u00e5 att alla kan tolka den och f\u00f6rst\u00e5 hur de ska anpassar reglerna och rekommendationerna till sina livssituationer. S\u00e5 ser det inte ut idag, s\u00e4ger forskaren Elisabet M. Nilsson vid Malm\u00f6 universitet.<\/p>\n\n\n\n
Tillsammans med J\u00f6rgen Lund\u00e4lv, docent p\u00e5 G\u00f6teborgs universitet, och Magnus Eriksson, seniorforskare p\u00e5 RISE, har hon tittat p\u00e5 dagens kommunikationsmetoder. De konstaterar att dagens krisberedskap beh\u00f6ver utvecklas s\u00e5 att den b\u00e4ttre passar m\u00e4nniskor med olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Utifr\u00e5n fokusgrupper, intervjuer och enk\u00e4tstudie med kriskommunikat\u00f6rer och representanter f\u00f6r svenska handikapporganisationer har forskarna identifierat flera kriskommunikationsutmaningar \u2013 s\u00e4rskilt f\u00f6r dem med funktionsneds\u00e4ttningar.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Innan pandemin rapporterade Myndigheten f\u00f6r samh\u00e4llsskydd och beredskap att n\u00e4stan h\u00e4lften av befolkningen inte var f\u00f6rberedda f\u00f6r att hantera en krissituation. V\u00e5r studie visar nu att en stor m\u00e5lgrupp som inte k\u00e4nner sig inkludera under en krissituation \u00e4r de med funktionsvariationer. Det s\u00e4ger Magnus Eriksson p\u00e5 RISE.<\/p>\n\n\n\n
Forskarna tror att detta beror p\u00e5 att gruppen i vardagen \u00e4r mer beroende av st\u00f6dfunktioner \u00e4n andra. Det kan till exempel vara ledsagning och socialtj\u00e4nst. Dessa funktioner kan minska eller f\u00f6rsvinna helt under en kris. Det leder till att en del personer inte har m\u00f6jlighet att ta till sig viss information. Personer med syn- och eller h\u00f6rselskador \u00e4r exempel fr\u00e5n studien p\u00e5 personer som har varit sv\u00e5ra att n\u00e5 under pandemin.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Mycket av kommunikationen har skett digitalt. Kommunikat\u00f6rer uppger att de saknar kunskap om behov och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r m\u00e5lgruppen, vad de beh\u00f6ver f\u00f6r att veta och agera. En utmaning \u00e4r att vissa i m\u00e5lgruppen inte har m\u00f6jlighet att ta till sig digital kommunikation, bland annat eftersom den inte varit tillg\u00e4nglighetsanspassad, s\u00e4ger Elisabet Nilsson.<\/p>\n\n\n\n
Forskarna har redan p\u00e5b\u00f6rjat en ny studie f\u00f6r att utveckla l\u00f6sningar som st\u00f6djer krisberedskapen.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Syftet med f\u00f6rsta studien var att identifiera krisutmaningar. Nu vill vi ge f\u00f6rslag p\u00e5 hur vi kan g\u00f6ra kriskommunikationen b\u00e4ttre, s\u00e4ger J\u00f6rgen Lund\u00e4lv p\u00e5 G\u00f6teborgs universitet.
<\/p>\n\n\n\n
Foto<\/strong>: Mohamed Hassan, Pixabay<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Personer med funktionsneds\u00e4ttning \u00e4r inte tillr\u00e4ckligt inkluderade i dagens kriskommunikation. Det visar en tv\u00e4rvetenskaplig studie som belyser denna lucka i den svenska krisberedskapen. Under Covid-19-pandemin sattes den svenska krisberedskapen p\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":10331,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"acf":[],"yoast_head":"\n