Peter Johansson, medlem i Schizofreniförbundets erfarenhetsgrupp (EG) har läst Socialstyrelsens utvärdering av schizofrenivården. Den är nedslående, men visar också på en förändringspotential.

I Sverige insjuknar mellan 1500–2000 personer i schizofreni och schizofreniliknande  tillstånd varje år. I Sverige lever idag cirka 30–40 000 personer med diagnosen. En stor del av de som vårdas inom den slutna psykiatriska vården tillhör en av de mest utsatta grupperna i vårt samhälle.

Resultatet av Socialstyrelsens utvärdering är nedslående, men visar också på en förändringspotential för den som vill sätta sökarljuset på bristerna. Ett bra exempel på en sådan förändring är årskontroller av den somatiska hälsan  tillsammans med ett rådgivande samtal om hälsosamma levnadsvanor. Detta är en viktig parameter, då vi vet att medellivslängden för personer med schizofreni är 12–15 år kortare än hos befolkningen i övrigt.

Den psykiska ohälsan är en stor utmaning

Allt fler regioner väljer nu att följa upp hur man kan förbättra även den fysiska hälsan. Det finns regioner som erbjuder träning på recept. Den psykiska ohälsan är en stor utmaning. Regeringen visar att dom ser allvarligt på situationen. Detta genom en överenskommelse med SKR om att bekämpa psykisk ohälsa. Detta för att ge den psykiska ohälsan en fortsatt hög politisk prioritet.

Socialstyrelsen presenterade en nationell utvärdering av vården och stödet vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd i oktober 2022.

Vanligaste psykossjukdomen

Schizofreni är den vanligaste diagnosen bland alla psykossjukdomar  och är enligt WHO en av de tio sjukdomar som orsakar mest sjukhusbörda och funktionshinder i västvärlden. Trots enstaka ljusglimtar är följsamheten av riktlinjerna i stort sett obefintliga. Följden blir dramatisk när vården inte följer de uppsatta riktlinjerna. Särskilt som man vet att sjukdomen försämras och att individen och närstående lider och att den yttersta konsekvensen kan bli för tidig död.

Socialstyrelsens utvärdering belyser bristerna och utfallet med den psykiska vården. Det är bra men otillräckligt så länge vårdgivaren inte tar sitt ansvar.

  • Det fattas tydliga målbeskrivningar i regionerna och framför allt uppföljning av den vård som ges. Följs inte riktlinjerna kan det leda till ett återinsjuknande i psykos, något som kan ge bestående funktionsnedsättningar. Det är viktigt att det ges rätt insats för varje individ.
  • Att regionerna, som huvudmän, i sina avtal och kommande upphandlingar av vård ställer krav på att vårdgivarna kan redovisa resultat och utfall av den vård som givits.
    Allt med målet om remission och bästa möjliga hälsa för varje individ.

Text och foto: Peter Johansson