Äldres psykiska ohälsa- varför pratar vi så sällan om det? Inom brukarrörelsen där jag är aktiv diskuteras detta sällan, däremot pratas det mycket om barn och ungas psykiska ohälsa, vilket i och för sig är bra. Jag anser dock att vi inte får glömma bort de äldre. Därför var det bra att temat fanns med på programmet.
”Allt är inte som det synes vara”- om depression hos äldre
Malgorzata Szmidt, överläkare vid Äldrepsykiatriska mottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättar om äldres psykiska hälsa på psykiatriveckan i Uppsala
Föreläsningen hölls av doktor Malgorzata Szmidt, överläkare vid äldrepsykiatriska mottagningen, Akademiska sjukhuset i Uppsala och den gav mig väldigt mycket. Hon var väldigt tydlig och informationen var lätt att ta till sig. Det hon bland annat
gick igenom var det normala åldrandet, vem som blir deprimerad på äldre dagar, hur depression yttrar sig hos äldre personer samt utredning och behandling och depressionens följder.
År 2005 fanns det i Sverige omkring 1.5 miljoner pensionärer. Av dessa var cirka 450000 över 80 år. Enligt föreläsaren så lider cirka 0.5 miljoner äldre av någon psykisk störning- omkring 14 procent lider av ångest eller depression.
Föreläsaren talade även om
- betydelsen av tidigare depressioner
- att kvinnor drabbas oftare än män
- att upplevda, obearbetade trauman kan orsaka depressioner
- att personer som vårdar kroniskt sjuka löper större risk än andra
- att missbruk och ofrivillig ensamhet ökar risken
Varför äldrepsykiatri?
Paul Johansson , verksamhetschef för den äldrepsykiatriska mottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, förklarar varför äldrepsykiatrin behövs.
Föreläsning nummer två hölls av Paul Johansson, verksamhetschef för den äldrepsykiatriska mottagningen vid Akademiska sjukhuset. Han började med att presentera information om varför äldrepsykiatrin behövs. Han nämnde bland annat följande:
- Allt fler blir äldre
- Somatiska sjukdomar påverkar den psykiatriska sjukdomsbilden hos äldre
- 30 procent av personer som är över 70 år har någon psykisk sjukdom av lättare eller svårare slag
- Åldersförändringar minskar hjärnans marginaler och ökar risken för psykisk sjukdom och demens
- Sociala och psykiska påfrestningar vid åldrandet bidrar till uppkomst av otrygghet och psykisk sjukdom
- Läkemedelspåverkan kan ha betydelse för sjukdomsbilden
- Antalet självmord är högre hos äldre, framför allt hos äldre män
Därefter beskrev Paul Johansson den äldrepsykiatriska patienten. Den finns oftast hemma, i särskilt boende, inom primärvården, inom geriatriken, inom den somatiska sjukvården eller inom psykiatrin. Dessa patienter har ofta en komplex problematik med stort behov av samordnade insatser. Han ansåg att detta är en eftersatt patientgrupp samt att det finns brister i samverkan och i synen på åldrandet.
Under föreläsningen nämndes 3 huvudsakliga uppgifter som äldrepsykiatrin har. Det är behandling, samverkan och utbildning.
Talaren informerade också om ”Första Hjälpen till Psykisk Hälsa”- utbildningarna-MHFA (Mental Health First Aid). Han nämnde
- Att det är ett suicidpreventionsprogram från Australien
- Att man har ett samverkansprojekt med Uppsala kommun sedan våren 2014
- Att äldrepsykiatrin arbetar med suicidpreventionsprogrammet tillsammans med vårdgrannar i hela länet
- Att detta är ett viktigt utbildningsprogram som riktar sig till vårdpersonal.
Han berättade även om den speciella metod som används i utbildningen som kallas för ”Bleus”, där bokstäverna står för:
B- bedöm situationen, ta kontakt
L- lyssna öppet och fördomsfritt
E-erbjud stöd och information
U- uppmuntra personen att söka professionell hjälp
S- Stöd personen att söka andra hjälpresurser
Efter det gick föreläsaren igenom några framgångsfaktorer som gällde äldrepsykiatrin. Några av dessa är att man har erfaren personal som arbetar både självständigt och i team, att man har utvecklat ett arbete med vårdgrannar såsom kommunens handläggare för hemtjänst/stödboende, vårdcentraler och demensmottagningar, att det finns ett problemlösningsperspektiv. Dessutom har man hög tillgänglighet på telefon för patienter, närstående och vårdgrannar. Man har även korta väntetider och ett aktivt anhörigstöd.
Sammanfattande reflektioner:
Båda föreläsningarna gav mig mycket nyttig information och kunskap. Kanske att dessa var Psykiatriveckans stora behållning för mig. Jag tycker att det är viktigt att vi pratar mer om äldres psykiska ohälsa/hälsa än vad vi gör idag. Därför var det bra att det fanns med på Psykiatriveckans program. Även bra att en av talarna pratade om utbildningen ”Första Hjälpen till Psykisk Hälsa”, då jag tror att många inte känner till att den finns. Själv har jag gått två av dessa utbildningar- den för vuxna med psykisk ohälsa och den för ungdomar.
Text: Petra Rohrer
Foto: Tua Lilja
