– Lågaffektivt bemötande handlar om prevention, säger Anna Thalén, utvecklingsledare på Studieförbundet Vuxenskolan. Thalén har själv autism och lever med psykisk ohälsa. Det berättade hon i en föreläsning om lågaffektivt bemötande för studieförbundens cirkelledare och personal på socialpsykiatrins träffpunkter i Uppsala.
Samtalsämnet för dagen var kognition, minne, kommunikation och bemötande. Föreläsningen började med en grundlig genomgång av vad vi ska göra under de två timmar vi ses, där alla deltagare får agendan på ett pappersark. Detta är enligt Thalén en av de viktigaste grundpelarna för lågaffektivt bemötande – att få tillräckligt med tydlig information innan vi gör någonting.
Tydlig information är ofta a och o för att personer med nedsatt kognitionsförmåga till följd av psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning ska kunna delta i aktiviteter i sin vardag. Att veta vad som ska hända reducerar stress och överansträngning av kognitionen. Lågaffektivt bemötande innefattar alltså inte bara bemötandet i stunden, utan även prevention.
– Ingen väljer att vara utåtagerande, menar Anna Thalén. Det är något som triggat det, och vi ska inte skam- eller skuldbelägga den som agerar utåt eller mot sig själv.
Känn dig själv
Det preventiva arbetet innefattar inte bara tydlig information till deltagare eller patienten. Thalén menar också att det är viktigt att känna sig själv, innan man möter personer med nedsatt kognition. Hur reagerar jag i obehagliga eller hotfulla situationer? Ignorerar jag personen eller blir jag aggressiv tillbaka?
Om preventionen har misslyckats kan det uppstå en situation där deltagare eller patient agerar i affekt. Då är det viktigt att inte själv bli meddragen i känslorna eller uppträda hotfullt, eftersom detta förvärrar situationen. Thalén rekommenderar att ta ett djupt andetag, slappna av i kroppen och känna in situationen, helst innan personen bryter ut i affekt.
Kommunicera ärligt
Om personen är upprörd kan det vara svårt att uttrycka vad som är fel. I en rörig miljö kan det vara nödvändigt att guida personen till ett lugnt rum, eller lite avsides från alla andra. Fråga vad som är fel, och mena frågan genuint. Många personer upplever det som obehagligt att behöva titta andra i ögonen eller sitta mittemot. Sätt dig då på sidan av på ett tillräckligt stort avstånd för att inte uppträda som ett hot, uppmanar Anna Thalén.
Thalén skickar med 12 punkter att tänka på i bemötandet:
- Agera lugnt och behärskat
- Närma dig försiktig
- Känn in situationen
- Undvik ögonkontakt och beröring
- Respektera det personliga utrymmet
- Sakta ner talet och var tydlig
- Var lyhörd
- Avled tankarna
- Byt personal
- Träna
- Låta personen vara för sig själv – men ändå med
- Be om hjälp!
Text: Wilma Jonsson
Foto: jplenio, Pixabay
